Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Anders Sandøe Ørsted som humanist. Af Troels G. Jørgensen - Stannande i skogen en snöig kväll. Efter Robert Frost. Av Anders Österling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Sandøe Ørsted som humanist
sæl», og således var han altså, hvor man
ikke under indtrykket af politikken havde
vendt ham ryggen. I sit andet barnløse
ægteskab, hvor han blev enkemand, havde
han taget børn af sine søskende i huset og
senere igen børn af dem. Med en
datterdatter af broderen Hans Christian, frk.
Petræa Scharling, der døde i høj alder, og
som endnu fra sit 15. år havde erindringer
om grandonklen, har jeg været i
forbindelse. Hun kunde meddele træk fra det
patriarkalske hjem, hvis minder hun vågede
over særlig et brevligt efterladenskab efter
Sophie Ørsted.
STANNANDE I SKOGEN
EN SNÖIG KVÄLL
Efter ROBERT FROST
Av Anders Österling
Vem äger denna skog, månntro?
Nånstans i byn han måste bo.
Han kan ej se mig stanna här
och se hans skog i snötäckt ro.
Min lilla häst väl undra lär,
att fastän ingen gård syns när,
vi stanna mitt i vintrig skog
den årets kväll som mörkast är.
Han skakar bjällran vid sin bog.
Hur är det fatt? han frågar nog.
Nu hörs ej annan ton än den
av dunlätt snö som vinden tog.
Fin, mörk och djup står skogen men
jag är ju väntad hem igen,
och jag har mil att färdas än,
och jag har mil att färdas än.
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
