Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Rosen från Cernobbio. Av Eduardo Mallea. Övers. av Carl C:son Lindberg - Virvlar. Av Bo Setterlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eduardo Mallea
lämnade sin hustru. Med långa steg
skyndade han ned för järntrappan.
Det tog honom inte tre minuter att öppna
blomsterbutiken fastän handen darrade så
att den knappt ville lyda. Han rusade in i
bostaden. Han skakade. Han letade efter
flaskan. Var hade Berta ställt den? Han
öppnade ett annat skåp, där fanns den inte.
Till slut hittade han den.
Han skulle på nytt störta till stationen,
då han kolliderade med det där dvärgbyltet
som stod i vägen, med den där lilla pojken,
med det där uniformerade expressbudet.
»Vad är det? Låt mig komma förbi!» skrek
han i stor brådska. Med ena handen sträckte
pojken fram ett kvitto och med den andra
ett paket som nästan var större än han
själv; det var konstmässigt emballerat och
man kunde se vad det innehöll. Då var det
som Ismael förstod att nu var det för sent.
När Ismael, förfärad, lamslagen, på den
guldvioletta kalken kände igen rosen från
Cernobbio, magnifik i sitt omhölje, rank
och praktfull, fräsch trots den långa
sjöresan, förundransvärt levande.
VIR VLAR
Av BO SETTERLIND
Den värld är en värld av virvlar,
som sliter oss bort.
Vassarnas hjärta dallrar.
Det blänker i solen vått.
Går jag på stranden och väntar.
Ser jag en blodig risk.
Aldrig min fångst jag hämtar.
Det flyter upp en fisk.
Hela mitt liv är ett vågkast.
Hela min värld är ett näs,
där hundar och sjöfåglar vakta
mitt fostergräs.
(Ur »Hjärtat och trafiken. Sista dikter».)
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>