Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturhistoriker vid Skiljevägen. Av Bengt Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt N er man
mikerns solida kunnande och noggrannhet
med icke-akademikerns större djärvhet. En
av hans viktigaste uppgifter skulle bli att
sätta det förflutna under debatt i ständig
jämförelse med det nuvarande, att
bidraga att skaffa oss en litterär tradition,
ett levande kulturarv på litteraturens
område. Det är en känd sak att vi inte äger
en klassisk essayistik. Det gäller att försöka
skapa en sådan. Det förgångna blir levande
när det uppfattas som del av nuet. I
galleriet bryter vi ut verket ur dess tidsram,
ser det som levande nu, inte som dött då.
Om betydelsen av att äga en sådan
litteraturtradition behöver här inte ordas.
Några rader i stället om en annan fråga:
att lära sig läsa är att lära sig se struktur,
formaliserad verklighet. Mångfalden,
mångtydigheten i världen kan till sist inte
överskådas. I dikten finner vi den strukturerade
verklighet som är en livsbetingelse för oss.
Och till den verkligheten kan »den nya
kritiken» kanske hjälpa oss att nå.
VII.
Åtskilliga svårigheter kommer att möta
det nya litteraturstudiet i Sverige. Det
gäller till en början att sätta sig in i en
vidsträckt litteratur på främmande språk,
inte bara vetenskaplig produktion utan
också det väsentliga av den skönlitteratur,
forskningen vilar på. Studieresor till USA
blir nödvändiga: att forska i Sverige är
ytterligt svårt på grund av bristen på
amerikanska och engelska böcker och
tidskrifter. Det är bittert att se att —
väsentligen på grund av penningbrist — inte ens
nu det viktigaste av det nya köps in. Det
lilla material som finns i landet är strött
över biblioteken i de fyra
universitetsstäderna. Bland de verk som helt saknas
märks Kenneth Burkes två viktigaste
böcker, »Attitudes towards History» och
»The Philosophy of Literary Form», John
Crowe Ransoms huvudverk »The New
Criticism» och Blackmurs senaste bok »The
Expense of Greatness». Det är mycket liten
chans att nu få fatt i dem i USA. De är
kanske de viktigaste böcker som den nya
kritiken hittills har frambragt. En eller två
av de ledande litteraturtidskrifterna letar
sig numera in på de svenska
biblioteks-hyllorna. Amerika har nu åtminstone fyra
betydande »reviews» — utom Partisan
Review, som nu finns på flera ställen i
landet men som har mindre intresse i det
här sammanhanget, Kenyon Review, Hudson
Review och Sewanee Review. Om
svårigheterna att få fatt i de senaste trettio årens
viktigaste amerikanska och engelska
litteraturtidskrifter har Örjan Lindberger vittnat
i sina tidigare omnämnda artiklar. Det
tycks här tyvärr vara fråga om irreparabla
förluster.
Men låt oss anta att det blir möjligt att
få tillgång till allt det material som behövs.
Man kommer ändå att stå inför en
betydande svårighet, en språklig. Vi får för
det första överta en mer eller mindre färdig
terminologi, där ordgrupper har utbildats
med exakta betydelser och speciella
associationer. Tates view-long view-short
view-point of view t. ex. Det blir en besvärlig
uppgift att finna ekvivalenter i det
förhållandevis fattiga svenska språket eller
att — som andra möjlighet — söka införa
de anglosaxiska termerna. Det beklagliga
är nu att den engelska terminologien på
många punkter inte alls är adekvat. Vi
kan ta som exempel: först på senare år har
den synen börjat accepteras att diktverket,
det litterära konstverket, existerar som en
enhet utanför både författaren och läsaren,
som struktur, som en grupp normer. De
termer, symboler, som används för att
känneteckna verket, är knutna antingen
till producent eller till konsument eller till
bådadera. Om man t. ex. vid analysen av
en novell tar utgångspunkt för
resonemanget i det som håller strukturen samman
och vill ha ett ord för det, finner man i
engelskan bland andra »intention» (avsikt),
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
