- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sextionde årgången. 1951 /
400

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några båtdikter frnå T’angdynastien. Av Helen af Enehjelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Helen af Enehjelm

dominerande båtdikterna är. Arthur Waley
återger i sin senaste samling (Chinese Poems,
London, Allen and Unwin 1946) inte mindre
än tio resdikter av Po Chu-I allena. Vari
består trolldomen hos alla dessa dikter om
allvarstyngda ämbetsresor och dåraktiga
utflykter och vad är deras
verklighetsunderlag? Samtidigt som den kinesiska floden
tycks flyta ut i oändligheten och läsarens
eget liv drar sig närmare dessa för länge
sedan döda kinesers, står det klart att det
måste finnas några bestämda orsaker till
att dessa motiv ständigt återkommer.
Kinesisk dikt är ju ingenting i så hög grad
som konkret: därav den förnimmelse av
närhet en dikt skriven för tusen år sedan
kan ge oss.

Antag att den första båtdikten som
pockade på förklaring var den dikt av Po
som Alf Henrikson och Hwang Tsu-Yii i sin
bok Kineser (Bonniers 1945) har kallat
»Till ankars på floden» och översatt på
följande sätt:

Litet arbete, mycken ängslan ■— och den resande
går upp vid midnatt och ser sig tillbaka hemåt.
Sandkullarna är vita av månsken som slätar
stränderna samman,
seglet är vitt av frost som har höljt vår båt.
Floden blir bredare närmare havet, nätterna längre
närmare hösten,

Trettio gånger bland dimmor och vågor har vi
sovit,

och än har vi inte nått Hangchow.

För att kunna förstå denna dikt måste
vi veta något om dess upphovsmans liv.
Po Chii-I föddes 772 och dog 846, vilket
innebär att han kom till världen efter
T’angdynastiens rikaste blomstring och inte
direkt kände till omvälvningarna av år 756
som de tre andra stora T’angdiktarna Wang
Wei (699—759), Li Po eller Li T’ai-po (701—
762) och Tu Fu (712—770) upplevde på
nära håll i hovkretsarna. Po var ämbetsman
under dynastiens skymningsskede,
dåkejsar-husets makt hade krympt i jämförelse med
de självrådiga provinsguvernörernas; han

tjänstgjorde bl. a. som provinsguvernör i
Szechuan och Honan och guvernör över
städerna Hanchow och Soochow. Två
gånger blev han på grund av misshagliga
skrifter förvisad till landsorten — det
ansågs nämligen som ett brott mot den
sonliga pieteten att han skrivit dikter som
»Blomsterlov» och »Den nya brunnen»,
titlar som syftar på hans moders
drunkningsdöd. Hon hade fallit ned i en brunn
under det hon beundrade några blommor.

Po var en kultiverad man och fann
mycket nöje i sådana lantliga
sysselsättningar som att meta, koka och äta färska
bambuskott, anlägga och sköta trädgårdar,
och bjuda ett par likasinnade herrar på ett
krus nytt vin, men fjärran i provinsen
upphörde han aldrig att längta efter sina trogna
ungdomsvänner i huvudstaden. Hans många
brev och dikter till dessa snarare förvärrade
än förmildrade de kval som hörde ihop med
varje nytt avsked från dem; de olika
skrifterna var i själva verket ett förlängande av
avskedsstundens smärta. Pos tjänstgöring
i avlägsna provinser nödvändiggjorde långa,
oftast ansträngande och många gånger
direkt farliga resor, och medan han
underkastade sig färdens strapatser oroade han
sig för dem bland hans närmaste som var
tvungna att för sitt yrkes skull företa
liknande resor.

Av alla Pos resedikter som Waley har
översatt finns det endast en om en längre
färd på hästryggen, ett säkert tecken på att
Po, fastän född i den nordliga provinsen
Shansi, som vuxen bodde söder om
Yangtze-floden. Norr om Yangtze råder alltjämt det
dyrbara karavansystemet vilket innebär
att människor och varor transporteras över
de öppna bruna stepperna eller genom
bergspass med hästar, kameler, åsnor och
på senare tider i lastbilar. Yangtze
betecknar skiljelinjen mellan Nordkinas
lands-trafik och Sydkinas vattentrafik. Den är
3 500 kilometer lång, flyter genom ett
område där 200 miljoner kineser bor, och har

400

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1951/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free