Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handen. De äldsta rättssymbolen. Av Ernst Pfleging
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handen. Den äldsta rättssymbolen
Bronsdörr till domen i H ildesheim.
dem till del ocli den rituella beröringen av
officiantens hand ansågs fylla den livlösa
materian med den heliga gnistan, den av
Gud förlänade kraften. Så upphöjdes en
enkel käpp till domarestav. Ett vardagligt
nyttoredskap såsom hammaren eller
klubban förvandlades på samma sätt till ett
magiskt budskaps- eller kallelsetecken.
Från denna regel om överföring av helig
kraft till föremål som ej av egen natur hade
något som helst att skaffa med en levande
kropp, fanns blott ett enda undantag. En
mycket viktig del av människokroppen —
handen — kunde nämligen spela rollen
just av »instrumentum». Handen är det
äldsta kända rättstecknet. Handen betecknar
ofta hela personligheten både i det poetiska
och i det juridiska språkbruket. I Bibeln
(t. e. 2. Makkab. 7. 31; Jes. Syr. 1,4; Pred.
2,24) möter oss ofta uttrycket Guds högra
hand, ursprungligen en omskrivning för
Guds personlighet och allmakt: »Din högra
hand frälser mig» (Luk. 1,66; Psalt. 1,38).
Alltsedan det 4:de århundradet efter Kr.
framställdes Gud fader av kristna
konst
närer i det senantika Rom såsom en hand
som sträckes fram ur skyn. Detta motiv är
fortfarande levande i kyrkokonsten. Tysk
medeltida diktkonst talar ofta i poetiska
vändningar om Gud såsom den» högsta
handen» (Wolfram von Eschenbach: »der
hohesten hant getruiwe ich wol» eller ännu
mera drastiskt åberopande Guds hand
såsom ödets makt: »Ez stet gar an der
hohesten hant».) Redan på bilder härrörande
från den gamla orienten eller från
forntidens Egypten kan vi se vilken
utomordentlig betydelse som tillmättes de rituella
handrörelserna. De indiska religionerna och
i all synnerhet buddhismen har utbildat ett
ytterst komplicerat system av
handställningar och fingerrörelser varvid varje dylik
ställning av handen (»mudra») dessutom
hänsyftade på en bestämd trosdogm eller
trollformel. Medeltida miniatyrer återger
med påfallande noggrannhet de världsliga
och andliga stormännens åtbörder, emedan
samtida betraktare därur kunde få fram
ansenligt mer än ur en bifogad text. Om
vi i vår egen tid vid en arbetardemonstra-
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
