Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En musikalisk diplomat i Wien. Av C.-G. Stellan Mörner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En musikalisk diplomat i Wien
Av C.-G. Stellan Mörn er
LnLÄNDE DEN 22 Mai, Söndag,
kl. 8 på middags-stunden, genom alléerne i
Pratern, till Wien. Emellan Stockholm och
Wien tillbragte jag således 37 dagar.»
Denna anteckning gjordes av den
26-årige Fredrik Samuel Silverstolpe, när han
år 1796 anlände till kejsarstaden vid Donau
för att som chargé d’affaires förestå den
svenska beskickningen där. Först tre år
senare övertog själva ministern, greve J. G.
De la Gardie, ansvaret, varför den unge
svensken tills vidare hade ett ansvarsfullt
åliggande. Och visst talar Silverstolpe i sina
brev hem till släktingar och vänner om det
mödosamma arbetet med att sätta upp
brev i chiffer och att dechiffrera
ankommande diplomatpost, men mera
betungande var ändå inte hans arbete, än att han
tämligen intensivt kunde ta del av
världsstadens blomstrande kulturliv. Ty
Silverstolpe hade en öppen blick för allt som rörde
sig i tiden, han strävade efter att bli
personligt bekant med berömdheterna inom
litteratur, konst och musik och detta inte
för att sola sig i deras ryktbarhet utan
enbart av uppriktigt och brinnande intresse.
Som diplomat kunde han också använda sig
av många genvägar, och i egenskap av
adelsman hade han tämligen god kontakt
med Wiens högaristokrati, t. ex. de
omätligt rika familjerna Esterhåzy, Erdödy,
Schwarzenberg, Arnstein och Lichtenstein.
Små bevarade biljetter skvallra också om
att Silverstolpe tack vare sitt
tillbakadragna, ytterst älskvärda men samtidigt
naturliga sätt — för att nu inte tala om
hans charmfulla utseende —■ var en mycket
uppskattad kavaljer och vän till de tydligen
ofta försummade kvinnorna i dessa
familjer. Framför allt lärde han hos den
gästfrie furst Schwarzenberg mer eller mindre
intimt känna en lång rad
kulturpersonligheter sådana som bröderna Sonnenfels,
musikhistorikern och Bach-biografen J. N.
Forkel, diplomaten och Haydn-beundraren
baron van Swieten, densamme som
sammanställde texten till Haydns oratorier
»Skapelsen» och »Årstiderna», skalder som
Alxinger, Blumauer och dramatikern
Kot-zebue, konstnärer som Zauner, M. Fischer
och Lampi samt av musiker (i den ordning
Silverstolpe själv nämner dem i sina
anteckningar) bl. a. bröderna Joseph och
Michael Haydn, Albrechtsberger, abbé
Vog-ler, Salieri, S. Neukomm, Beethoven,
Hum-mel samt R. Kreutzer (densamme som
Beethoven tillägnade den s. k.
Kreutzer-sonaten).
I Silverstolpes talrika, på släktgården
Näs i Uppland bevarade brev och
anteckningar kan man skapa sig en mycket tydlig
bild av hans göranden och låtanden i Wien
under de sju år han vistades där. På grund
av den unge diplomatens mångskiftande
intressen blir det här nödvändigt att
begränsa sig till ett av hans förnämsta
kulturintressen, och eftersom Wien vid denna tid
var ett så betydelsefullt musikcentrum
faller det sig naturligt att göra en
sammanställning av hans musikaliska förbindelser
och upplevelser under wientiden. — Men
först några ord om Silverstolpes egen
musikaliska utbildning, hans tidigare miljö och
kontakt med tonkonstens representanter.
Han tillhörde inte den svenska högadeln
utan en fattig ämbetsmannaätt, men med
603
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
