Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Utvecklingsläran och dess kulturhistoriska betydelse. - Darwin, hans lif och lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=
tillvaron med andra växter af samma art
eller af närbesläktade arter, hvilka redan
bekläda marken. Enär nu, som vi sett, ej alla
afkomlingar af samma föräldrar äro hvarandra
fullkomligt lika, och då, som likaledes förut
påvisats, af det stora antalet individer, som
framfödas af hvarje art, ej alla kunna blifva
vid lif, så måste tydligtvis i denna kamp för
tillvaron segern vinnas af de individer, som
variera på det för dem förmånligaste sättet, ty
dessa äro de för striden bäst utrustade. Den
individ, som äger en, om än så liten fördel
framför andra, har största utsikten att uppnå
könsmogen ålder och frambringa likartade
afkomlingar, d. v. s. afkomlingar, som ärfva de
nyttiga afvikelserna, medan den svagare,
mindre fördelaktigt utrustade( = mindre fördelaktigt
varierande) undantränges och i allmänhet ej
kommer att efterlämna någon afkomma. Detta
gynnande af fördelaktiga afvikelser och
undertryckande af ofördelaktiga, detta de bäst
utrustades bestånd i kampen för tillvaron är
hvad Darwin kallat det naturliga urvalet.
Naturens urval fortsättes i samma riktning
släktled efter släktled, så länge de yttre
förhållanden, i hvilka arten lefver, förblifva
oförändrade; det måste sålunda ock verka på
likartadt sätt som människans urval:
fortplantningen af de individer, som förete
fördelaktiga afvikelser, gynnas af naturen, och deras
fördelaktiga afvikelser hopas på afkomman,
ärfvas afdenna. Verkan afdettaupprepadehopande
af vissa afvikelser blir med nödvändighet, att
arten så småningom, d. v. s. efter ett visst
antal generationer, ombildas. Eller med
andra ord: det naturliga urvalet har genom
hopade och förstärkta afvikelser frambragt
en ny »varietet», ur hvilken åter genom
fortsatt urval kan uppkomma en form,
tillräckligt skild från stamformen för att
naturforskarna vilja anse den som en ny, en
själfständig »art». För tillfället kan jag
inskränka mig till att hänvisa till bilden fig. 3
såsom utgörande en illustration till en sädan
artbildningsprocess.
Det förtjänar påpekas, att mellan det af
människan utöfvade urvalet och det naturliga
urvalet finnes den grundväsentliga skillnaden,
att, medan det hos husdjuren och de odlade
växterna är de för människan fördelaktiga eller
af henne önskade egenskaperna, hvilka blifva
föremål för urval, så bibehällas och förökas
genom naturens urval uteslutande de för djuret
själft fördelaktiga egenskaperna. Vidare är
det tydligt, att. medan människans urval i
allmänhet endast kan afse yttre eller mera i
ögonen fallande egenskaper, det naturliga
urvalet sträcker sina verkningar till alla (äfven
inre) egenskaper, till de finaste nyanser af en
fördelaktig förändring, korteligen: till hela
lifvets mekanism.
Slutligen omnämna vi såsom en särskild
form af det naturliga urvalet det som Darwin
benämnt könsurvalet, d. v. s. kampen mellan
individer af samma kön: vanligen är det
hanarne, som kämpa med hvarandra om
honorna eller täfla om att vinna deras ynnest.
Genom könsurvalet hafva en del sådana
egenskaper uppstått som äro utmärkande för
hanarne ensamt, såsom t. ex. den präktiga
fjäderbeklädnaden hos några hanliga fåglar,
deras sångförmåga o. s. v.
Den följande framställningen afser att
med tillhjälp af lätt tillgängliga fakta gifva
mina läsare en föreställning om den modärna
biologiens både arbetsmetod, problem och
delvis äfven resultat. Då blir således tillfälle
ej blott att på konkreta fall tillämpa
darwinismen, hvars hufvuddrag hbär ofvan skisserats,
utan jämväl att lära känna de modifikationer
och viktigare tillägg, som denna teori
erhållit af nyare forskare, äfvensom att skärskåda
mer eller mindre viktiga invändningar, som
framställts mot densamma. De fakta, vi i
det följande skola anföra, tagas därför med
i första rummet ej för sin egen skull, utan
för att visa sitt sammanhang med andra fakta
och sålunda för att belysa och tjäna till
underlag eller utgångspunkt för framställningen
af allmänna lagar inom den organiska världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
