Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Jämförelser mellan fåglarnas och däggdjurens fosterutveckling. - Förhållandet mellan moder och afkomma. - Äggläggande däggdjur. - Hästens historiska utveckling. - Kvalitetens förbättring på kvantitetens bekostnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
= ; 5
39-nom sin organisation stå högre än de öfriga.
Detta skulle med en lätt modifikation också
kunna uttryckas sålunda: ju bättre moder,
Fig. 80. Förenklad framställning af fosterhöljena hos ett
däaggdjursfoster i genomskärning. f fostret. h, a, g som
å fig. 77—79. 1 lfmoderväggen. ä äggledare (afklippt).
desto bättre, desto högre utbildad afkomma.
Och därmed äro vi inne på ett lifligt
dryftadt socialt spörsmål: moderskapets betydelse
för släktet. Ty det är gifvet, att hvad som
gäller om den kroppsliga fullkomligheten,
måste äfven utöfva det mest omedelbara
inflytande på den därmed sammanhängande
andliga.
Som emellertid denna sida af saken skulle
föra oss utom ramen för vår egentliga
framställning, måste jag inskränka mig till
ofvanstående antydan och i stället vidröra en annan,
synnerligen öfverraskande företeelse i
däggdjurens fosterutveckling. Äftven hos
däggdjurfostret uppträder nämligen en äggulesäck,
som sedan gammalt är känd under
benämningen »nafvelblåsa» (fig. 81), och hvilkenttillpunkt
och pricka förhåller sig som äggulesäcken hos
kräldjur och fåglar. Den omgifves af ssmma
slags höljen som denna, den är utrustad med
ett blodkärlsnät motsvarande äggulesäckens
hos de lägre ryggradsdjuren, men — och
detta är det besynnerliga — den innehåller
intet eller i alla händelser en så ringa mängd
näringsmaterial, att man omöjligt kan antaga,
att hela denna apparat uppkommit hos djur,
som äga ett så utmärkt näringsorgan för
fostret, som moderkakan är. Huru kan man då
förklara denna hos däggdjuren förekommande
bildning, hvilken, som sagdt, från
synpunkten af ändamålsenlighet är fullständigt
ofattbar? Den blir endast begriplig under det
antagandet, att däggdjuren härstamma från
djurformer, hvilka haft ägg med verklig
näringsgula, således från äggläggande djur. Detta
från embryologisk synpunkt berättigade
antagande har då ock på ett lysande sätt blifvit
bekräftadt genom en rad af under de senaste
åren gjorda upptäckter.
År 1884 meddelade den allmänna
tidningspressen ett kabeltelegram från
Australien, hvilket innehöll, att den engelska zoologen
Caldwell upptäckt, att de lägsta kända
däggdjuren, kloakdjuren, hvilkas nu lefvande re-
„presentanter äro myrpiggsvinet (fig. 82) och
*näbbdjuret, lägga ägg, ej som alla andra dägg-
djur föda lefvande ungar. Caldwell, som
begifvit sig till Australien för att utforska
företrädesvis kloakdjurens utveckling, förfogade
öfver mycket betydliga penningemedel, så att
han kunde bedrifva sina undersökningar i stor
skala: han anställde samtidigt 150
infödingar, som lyckades skaffa honom omkring 1400
exemplar af myrpiggsvinet samt ett mindre
antal näbbdjur. Dessa undersökningar hafva
sedan blifvit fullföljda af andra forskare, så
att vi numera äga en ganska
tillfredsställande kännedom om de ifrågavarande lägsta
däggdjuren.
Kloakdjurens med skal försedda ägg blifva
mycket större (16 millimeter i
genomskärning) än de öfriga däggdjurens, enär de
liksom kräldjurens och fåglarnas innehålla
näringsgula i riklig mängd. Också fostrets
tidigaste utveckling försiggår i öfverensstämmelse
med dessa djurs. En stor och tfungerande
äggulesäck utbildas, medan någon moderkaka ej
Fig. 81. Människofoster, omkring 15 dygn gammalt;
mycket förstoradt. am hinna, som omger större delen
af fosterkroppen. Sch svansända. h hjärta. bst
bukstjälk. ds äggulesäck (efter His och Hertwig).
kommer till stånd. Som det tydligtvis för
moderdjuret skulle vara förknippadt med åtskilliga
olägenheter att länge bära på så stora ägg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
