Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. De människolika aporna. - Hjärnans historiska utveckling. - Fotens och hufvudets byggnad hos människan och apan. - Skilda utvecklingsriktningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 s 1
de skilja sig från alla andra djurs hjärnor:
endast hos människan och hos aporna är
stora hjärnan så utvecklad, att den
öfverlagrar äfven lilla hjärnan.
apornas hjärna är större än mellan dessa se-
nares och andra djurs.
Nu har man från visst håll framkastat den
invändningen, att den enorma skillnaden i
; intelligens mellan männi-
skan och äfven den högst
begåfvade apan borde,
ifall hjärnan verkligen
är intelligensens organ,
motsvaras af en
betydligt större skillnad mellan
hjärnornas byggnad, än
hvad anatomien hittills
lyckats påvisa. Då jag
ej här kan upptaga detta
spörsmål till behandling,
måste jag åtnöja med
att bemöta ett dylikt
inkast med att anföra den
snillrike, biologen
Huxley’s yttrande i denna
fråga. Han anser, att
Hjärna fig. 107—108 af nejonöga, 109 af groda, 110 af
krokodil, 111 af dufva, 112 af kanin, 113 af hund, 114
af människa. Fig. 108 —114 framstålla hjärnan sedd
från sidan,107 sedd uppifrån (efter Ahlborn,
Wiedersheim och Henle).
Alltså: äfven för »tankens organ»
gäller detsamma, som vi funnit gälla med
afseende på människans fosterutveckling och
hennes rudimentära organ, nämligen att
öfverensstämmelsen mellan människans och de högre
en qylik slutledning har
ungefär samma värde,
som om någon ville bevisa, att, enär det
finnes en stor skillnad mellan ett ur,
hvilket går förträffligt, och ett, som inte går
alls, det därför ock måste finnas en stor
skillnad mellan mekanismen i dessa båda
ur. Och dock kan ett litet hårstrå på »oron»,
litet rost på ett stift, en skadad tand, någon
dylik småsak, som blott urmakarens öfvade
öga förmår upptäcka, vara orsaken till hela
skillnaden.
Såsom en beaktansvärd skillnad mellan
människan och de högsta aporna hafva vi
vidare framhållit den omständigheten, att
stortån hos de senare är motsättlig eller,
som man stundom uttryckt det, att deras
bakre lemmar äro utrustade med »händer»,
ej med »fötter» såsom hos oss. En
noggrannare granskning af fotens byggnad
ådagalägger emellertid det skefva i en dylik
uppfattning. Den »handlika» apfoten, huru lik
den till det yttre än är människans och
apans hand, öfverensstämmer till-sin inre
byggnad, till skelett och muskulatur, vida
mera med människofoten; den
hufvudsakligaste olikheten i detta afseende
inskränker sig därtill, att på grund af olika
riktning af ledytorna å ifrågavarande
skelettdelar stortån hos aporna är vänd mera inåt
och erhållit större rörlighet än hos
människan. Härtill kommer en annan
omständighet, som är egnad att från anatomisk
synpunkt ytterligare minska betydelsen af denna
olikhet mellan ap- och människofoten: hos
människofostret, ja ännu hos det späda
barnet är stortån rörligare än hos den äldre
människan. I sammanhang härmed förtjänar
ock framhållas, att fotsulans riktning inåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
