Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torquato Tasso, af Goethe, öfversättning - Andra akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och var hon ensam, så förträfflig än
Hon var, väl allt? Furstinna, ack, förlåt!
Uppå mig själf jag mången gång då tänkte
Och önskade bli något värd för dig,
Blott något. Men med gärning, ej med ord
Jag önskade bevisa, i min lefnad,
Hur dig mitt hjärta var i tysthet helgadt,
Dock det ej lyckades, och ofta jag
I min förvirring säkert gjort dig smärta,
Har sårat grymt den man som du beskyddat,
Förbittrat oklokt hvad du tänkt försona.
Kort sagdt, jag har mig känt hvart ögonblick,
I stället för att närmas, mera fjärmad.
PRINSESSAN.
Jag aldrig än ditt uppsåt misskänt har,
Vet allt för väl hur ständigt du försöker
Dig skada själf. I stället att min syster
Förstår att lefva vänligt med en hvar,
Så kan du, Tasso, efter många år
Med en vän knappast sämjas.
TASSO.
Tadla mig,
Men säg mig se’n: hvar finns den kvinna väl,
Hvar finns den man, med hvem jag, som med dig,
Kan våga tala oförstäldt och öppet?
PRINSESSAN.
Du borde åt min broder dig förtro.
TASSO.
Han är min furste! Tro dock ej därför
Att otämd frihetslust min själ behärskar.
Ej föddes människan till frihet blott,
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
