Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torquato Tasso, af Goethe, öfversättning - Andra akten - Första scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och för den ädle gifs ej bättre lott
Än att en furste tjäna, som han ärar.
Ja, han min herre är, och djupt jag känner
Betydelsen af detta stora ord;
Men då han talar anstår tystnad mig
Och att hans vilja göra, om också
Förstånd och hjärta emot honom tala.
PRINSESSAN.
Det med min bror dock aldrig fallet är,.
Och nu, då vi Antonio hafva åter,
Du fått i honom än en världsklok vän.
TASSO.
Så var mitt hopp, men jag förtviflar nu^
Hur lärorikt hans samkväm kunnat vara,
Hur ofta godt hans råd! Antonio har,
Jag det bekänner, allt som fattas mig.
Dock, hafva alla gudar sig förenat
Att åt hans vagga bringa rika gåfvor,
Så tyckas gratierna i stället saknats;
Och den som ej de huldas ynnest vunnit,
Han kan visst mycket äga, mycket gifva,
Dock aldrig kan man hvila vid hans bröst..
PRINSESSAN.
Men han förtjänar tillit. Det är nog!
Af en och samma icke allt kan fordras.
Och denne håller hvad han lofvar dig.
Har han en gång förklarat sig din vän,
Han sörjer för dig när du sviktar själf.
Förenen eder då! Jag smickrar mig
Att denna lycka snart fullbordad se;
Blott motstå icke, som din vana är! -
Så ha vi Leonora ägt, re’n länge!
Hon har ett fint umgängessätt, är lätt
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
