Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Carlsson och Kjellberg ensamma på missionsfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de ofvanstående punkterna, skulle Din begära, att han
gåfve skriftlig försäkran på hvad han lofvat. — Då Din
framkom till Adiabo, hade Sadik dragit i krig mot en
mot kejsaren (Teodorus) upprorisk furste, som med en
stor krigshär for omkring i landet och nu hotade att
anfalla sjelfva Adiabo; men han blef likväl mycket
vänligt emottagen af Sadiks broder, som hade stannat
hemma. — Som jag hade sagt tjenaren, att han icke fick
uträtta min sak till någon annan än Sadik sjelf, ej heller
återvända, förr än han hade talat med honom, for han
genast om natten från Adiabo, åtföljd af en man, som
skulle visa vägen, samt den härifrån medföljande mannen
och träffade följande morgon lyckligt fursten, som
om natten hade öfverrumplat en del af den fiendtliga
hären, tagit dess anförare till fånga, samt anstält ett
förfärligt blodbad på sina sofvande fiender, så att knapt
en man undkom med lifvet, hvarigenom han fått en
mängd skjutgevär, trummor och dylikt. Då tjenaren
framkom, hade han så när icke fått träffa honom, emedan
han så skyndsamt som möjligt ville uppsöka och slå
sjelfva hufvudhären. Slutligen gaf han dock tillåtelse;
men det var ej särdeles passande för något sådant samtal,
som tjenaren önskade, ty furstens sinnen voro mycket
uppbrusade af högmod öfver den nyss vunna segern,
samt af fruktan för den ankommande hufvudstyrkan.
Han tog derföre emot kikaren och frågade, hvar bössan
och klädningen vore, som vi hade lofvat honom, icke
betänkande att vi hade sagt, att om ett år skulle det
ankomma. På mina frågor gaf han det svaret, att mina
saker måste stanna i Tendar, ty han ämnade göra ett
plundringståg till Kunama och i synnerhet de byarna
der jag var, emedan de icke betalade skatten; men jag
fick dock tills vidare stanna qvar för att lära språket,
efter jag så önskade. Efter en månad skulle likväl en
af hans fältherrar komma med vidare underrättelser.
Tjenaren var mycket förskräckt öfver detta svar och lät
förstå för furstens broder, att om Sadik utplundrade
landet och dödade folket, skulle vi visserligen icke stanna
der, utan resa till Europa igen och berätta alltsammans;
hvarpå denne sökte på allt möjligt sätt betaga tjenaren
hans fruktan och sade, att fursten endast hotade med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
