Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Carlsson och Kjellberg ensamma på missionsfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krig, på det han skulle skrämma folket att gifva skatt;
och hvad oss beträffade, vore han säker på, att vi aldrig
hade något att frukta, och hvad jag begärt, skulle jag
säkert få, om jag blott ville vänta och för närvarande
nöja mig med att lära språket.
Lördagen den 3 Nov. kom furstens officer Barakin
med jakande svar på min begäran, men något skriftligt
har ännu icke blifvit begärdt; dock tror jag, att när de
väntade bröderna hinna ankomma och jag tillsammans
med någon af dem sjelf far till Adiabo och talar med
fursten, han icke skall neka mig det. Emellertid veta
vi ju, att om han vill hålla hvad han lofvat, så håller
han det, och om han vill bryta sitt löfte, hjelper icke
skrifvelser mycket, och gäller det här som alltid att i
enfald och tro förtrösta på Herren. Jag hade denna
gång icke något annat att gifva åt Sadik än min
rödrandiga resfilt, hvilken jag skickade honom och som
jag säkert tror skall blifva välkommen och för honom
vara dyrbar, emedan de mohammedanska köpmännen
visserligen låta fursten dugtigt betala sina rosiga mattor.
Ehuru jag under denna tid af fyra månader, som jag
vistats här och icke haft löfte att taga mina saker till
mig, utom det allra nödvändigaste, måst umbära mycket,
har jag dock haft många roliga stunder och fått nåd
att glädjas åt Guds nådelöften, under det hedningarnas
trummor och dödsklagan skallat omkring mina
öron. I det yttre lefver jag nästan som folket här för
att draga dem till mig och få tillfälle att om möjligt
bortrödja alla fördomar samt lära känna dem och deras
språk. Så är jag med barnen såsom ett barn, med
qvinnorna såsom en qvinna, med ynglingarne såsom en
yngling, med de gamle och vise såsom en vis, dock icke
så, att jag ingår på deras hedniska väsende. De gamle,
som skola styra, rådfråga mig ofta och lyda mina råd.
Med barnen leker jag som ett barn till deras stora glädje
och förvåning. Af halfväxta gossar och i synnerhet af
två har jag lärt mest af språket, i det de gått till mig
om qvällarna, och sedan jag med mycken möda kunnat
lära den ene af dem att böja ord, kan han hjelpa mig
att böja verb. Sedan hafva de täflat om, hvem som
vore skickligast att hitta på något att lära mig i språket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
