Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Carlsson och Kjellberg ensamma på missionsfältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nom. Flera lydde, men härifrån, der jag är, gingo dé
icke, ej heller från närgränsande distrikt.» — Så långt
Carlssons skildring.
En tid efter regentombytet i Adiabo sände den
nye fursten Sallala två män med bref till Algeden,
Dessa furstens båda sändebud kommo på sin resa till
én by, som låg en half mil från Oganna. När Carlsson
fick höra detta, gick han till de båda sändebuden för
att vänligen helsa dem, och icke anande, att någon
fara skulle hota männen, inbjöd han dem till sitt hus,
hvilken inbjudning de mottogo och kommo följande
dag. De tillbringade en dag hos Carlsson och njöto af
hans gästfrihet. Dagen derpå gingo de vidare, åtföljda.
af tre kunamamän för att gå till Oredda. Emellertid
hade fyra ynglingar från Oganna gått i förväg och lagt
sig i bakhåll för furstens sändebud, och när dessa
senare nalkades deras gömställe, rusade de fyra vildarne
fram och kastade hvar och en sitt spjut. Den ene af
sändebuden föll död till marken, träffad i ena sidan af
bröstet. Den andre undflydde, fastän hans häst blifvit
sårad i ena benet.
Vi kunna förstå, huru djupt underrättelsen om detta
lömska nidingsdåd grep våra bröder. Carlsson berättar,
att han fick underrättelsen om saken samma dag på
aftonen. Han säger: »Underrättelsen gjorde på mig ett
egendomligt intryck af vemod och nedslagenhet, helst
som jag varit i mörker och strider i mitt sinne flera
dagar förut. Jag har sällan känt mig så modfäld och
nedslagen, ja jag till och med fruktade för mitt eget lif.»
Men hvad var nu att göra? Om ej brottet på
något sätt försonades, skulle fursten komma med hela sin
härsmagt och taga en fruktansvärd hämd. Gripande
är i sanning att skåda, hvad som nu hände. Det är
rörande att se folkets tillgifvenhet för Carlsson och
deras fruktan för att han skulle lemna dem. Det är lika
rörande att se Carlssons kärlek till detta vilda,
blodtörstiga folk. Från flera håll samlades folk i stora
skaror i hans hus och förde med sig matvaror af flera
slag och bådo honom komma till deras olika byar.
Men folket i den by der han bodde bad honom
innerligt, att han ej skulle öfvergifva dem i deras nöd. Carls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
