Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Lofvande framtidsutsigter och hotande moln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svärd samt hoppade af sin häst, fattade min hand och
helsade vänligt. De öfriga två vågade ej stiga af
hästarna, emedan de fruktade att blifva dödade. Just nu
kommo dessa från byn Oganna, i hvilken, som I veten,
jag förr bodde, och hade satt den i lågor, i enlighet
med hvad jag förut sagt ogannafolket, då jag lemnade
deras by. Äfven mitt forna hus, en säng och en
sädes-binge blefvo lågornas rof. Barakin kom med bud från
fursten (Salola), att jag och skatthöfdingen skulle
genast komma till hans läger, ty han ville tala med oss.
Bröderna Hedin och Lager voro villiga att följa mig
på den äfventyrliga resan.
Då vi halft springande hade rusat framåt några
timmar, sammanträffade vi ändtligen med en, annan
ryttarskara, som hade flera blodiga klädningar och spjut
efter dödade personer samt en mängd boskap. Nu
befunno vi oss då midt ibland krigets rysligheter, hvilket
jag tänker jag ej glömmer så lätt. Se, der har någon
kastat ifrån sig sina vattenämbar, i hvilka han hade litet säd
förvarad att lefva af under flyktens bedröfliga tid. Der
borta uppgår en hvit tjock rök af byns sädesförråd. Men
hvilka äro de många svartbruna och halfnakna gestalterna
med röda och hvita band om hufvudena, lastade med
fullproppade skinnsäckar och smörkrukor i händerna.
Jo, det är abessinska soldater, som hålla på att plundra
en by. Vi träda närmare och komma just i tvärmöte
med en stor karl, som bland husens innehåll äfven
funnit en gammal gumma, hvilken han ledde vid handen.
Då vi mötte honom, skämdes han och svängde in på en
gård med sitt byte, hvarest han lärer dödat den
stackars gumman. Ändtligen framkommo vi till sjelfva
lägret, hvarest soldater, slafvar och boskap vimlade om
hvartannat. Fursten var vid godt lynne och ville gifva
mig boskap af den han tagit från Kunama för att befästa
vår vänskap. Jag afslog hans tillbud af boskap, men
bad honom, att vi skulle utan att behöfva frukta för
hans svärd få bo i hvilken by vi ville i Kunama-landet,
hvilket han lofvade. Sedan tog han oss afsides och
frågade i förtroende, om han nu kunde anfalla turkarna
i Kofit eller ej, om de voro många, om de hade många
bössor hästar, kanoner och dylikt, hvarpå svarades, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
