Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Lofvande framtidsutsigter och hotande moln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plundrade, ofördröjligen skulle återgifva boskapen. Då
inga andra vågade gå till Kofit, måste vi åtaga oss
det. Broder Lager och jag blefvo bestämda härtill och
följde samma dag med till Samero. Efter många
svårigheter återlemnades all den stulna boskapen,
hvarpå Lager och jag förde den till Kofit, der vi blefvo
mer än vanligt vänligt emottagna. Sedan hafva dagar
och veckor förflutit under allmänna rådplägningar om,
huru friden i landet skulle kunna återställas. Våra hus
hafva härvid tjenat såsom samlingsplatser. Mjölk och
andra matvaror hafva blifvit burna till oss i
myckenhet för att derigenom beveka mig att gå till fursten i
Adiabo med skatt och böner om nåd för det arma
förtviflade folket. Som jag visste, att det var regnmakaren
och några andra trollkarlar, som hade förfört folket till
att göra uppror emot Abessinien, emedan de mente sig
hafva uppfunnit ett trollmedel, hvarigenom de icke
blott kunde binda armar och ben på abessinarne, utan
äfven tillsluta vägen för dem, att ingen enda ens skulle
kunna komma till Kunama-landet, och vidare, att de
hotat, att de byar, som icke ville deltaga i upproret
skulle genom trolleri bortskaffas från jorden, samt att
intet regn skulle komma, om folket icke ville plundra
Abessinien, så sökte jag göra klart för dem, huru
bedragna de voro genom dessa förförare, och sände de
helsningar till dessa herrar, att de nu borde gifva
folket något trollmedel, som kunde borttaga hungern, eller
i fall de voro oförmögna dertill, gifva bröd. De borde
äfven i egna personer gå tillbaka till Adiabo och skaffa
tillbaka qvinnorna och barnen, som voro bortförda i
slafveri. Härtill kom nu, att regn icke föll på många
dagar, så att sädesfälten började nedbrännas af solen.
Förbittringen hos folket emot deras förförare steg med
hvar dag och nådde slutligen den höjd, att en dag
bestämdes, på hvilken de skulle döda regnmakaren och
bränna hans hus, så framt regn icke fölle före den
utsatta tiden. Förgäfves sökte jag öfvertyga dem, att det
icke stod i regnmakarens magt att gifva regn, hvarföre
de icke borde fordra det af honom; ty de visste —
mente de — att han kunde om han ville, men han
var elak emot dem och ville derföre förderfva dem;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
