- Project Runeberg -  Den svenska missionen i Ost-Afrika / Förra delen /
141

[MARC] Author: Gustaf Emanuel Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Lofvande framtidsutsigter och hotande moln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var det de medföljande presterna, som sålunda omstämt
fursten. Det är nemligen bekant, att presterskapet i
Abessinien i allmänhet hyser mycket misstroende för
hvarje öfversättning af bibeln på landets språk. De
sjelfva läsa den på etiopiska, ett dödt språk, hvilket
ingen af folket förstår. Broder Carlsson förklarade
emellertid, att vi icke återtoge testamentet på annat vilkor,
än att vid ett lägligare tillfälle åter sända det till
honom. Han antog då detta förslag. Vi lofvade honom
äfven att dagen derpå sända honom en annan bössa,
på det han måtte få se, om han hellre ville hafva den.
Jag måste nu släppa till min, hvilken han äfven
behöll. — Välplägning fingo vi i öfverflöd hos fursten.
Allt var naturligtvis på abessinskt sätt, hvartill bland
annat hörde att äta rått kött samt såsom sluträtt rå
våm, doppad i galla. Vid afskedet uttryckte fursten
sin allvarliga önskan att få stå med oss i en evig
vänskap. Då vi på söndagsmiddagen återkommo hem,
funno vi en stor skara menniskor, som kommit
tillsammans från de af fienden ännu skonade byarna för att
få höra af oss, hvad fursten tänkte göra med dem.
Huru glada blefvo de icke nu att få återvända med
den underrättelsen, att fursten icke ämnade straffa
andra än dem, som deltagit i upproret. — Här hade nu
blifvit något lugnare närmast omkring oss; men ännu
voro fienderna icke färdiga att lemna denna trakt. De
hade att för andra gången genomtåga samma område,
som de förut besökt, för att först taga vara på allt
sådant, som de kunde medföra, och sedan tillsammans
med de ännu qvarstående husen uppbränna det öfriga.
Något vidare af särskild vigt har jag for denna
gång icke att berätta. Min innerliga önskan och bön
är, att vi snart måtte få börja meddela vår älskade
styrelse några mera glädjande underrättelser än som
hittills skett. — Jag har på senare tiden haft åtskilliga
anfall af klimatfebern. De hafva dock varit
öfvergående, så att jag dessemellan både en och två veckor
känt mig temligen frisk. Under de sista dagarna har
jag varit krasslig, men är nu något bättre. Herren gifve
oss tålamod, så att vi med gladt och förnöjdt sinne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:15:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ostafrika/1/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free