- Project Runeberg -  Den svenska missionen i Ost-Afrika / Förra delen /
169

[MARC] Author: Gustaf Emanuel Beskow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Kunamamissionen efter Carlssons död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag tror, att Gud här begagnat detta sätt för att bereda
väg för missionen till dem. »Haden I kommit hit 10
år förr», säga de åt oss, »så hade vi dödat eder.» De
hysa nu emellertid förtroende för oss och lyssna gerna
till våra ord, fastän de ej alltid kunna göra derefter,
ty de hafva ej den kraft, som kommer af blifvandet i
Jesus. Jag har, sedan jag kom till Kulluko, mycket
bedt för detta folk, för denna by och då äfven bedt,
att de måtte blifva skonade för fienderna. Hittills har
ock Gud hört inin bön, ännu står byn qvar, under det
två af våra grannbyar ligga i aska. Mången gång har
jag dock till min stora blygd trott mig finna mera
trosvisshet hos folket än hos mig sjelf. En dag kom en man
hem ifrån Haimosa — der algedanernas krigshär då låg —
och berättade, att han fått veta, att algedanerna sagt: Vi
ämna gå och bränna upp frengens (europeens) by, döda
honom sjelf och taga de öfriga till slafvar.» Då sade
mannen helt allvarligt: »Sitt du stilla, Gud fins, Gud
fins, han hjelper.» Sannerligen, dessa ord från en hednings
mun gingo mig. djupt till hjertat. — Efter fem dagar
fingo vi höra, att algedanerna tagit vägen öfver Tika,
och der de dragit fram bränt upp husen och dödat
folket. Blott en slapp undan, som berättade oss det.
Så går det till här. Ack, måtte den dagen snart komma,
då våra bref innehålla annat än krigs- och röfvarhistorier!»

        Af dessa våra bröders meddelanden finna vi, huru
de hyste de bästa förhoppningar för framtiden och gladde
sig åt det jemförelsevis ovanliga lugn som inträdt. Men
ack, det var ett lugn före stormen. Deras
framtidsförhoppningar skulle ej gå i fullbordan.

        Bröderna arbetade under våren dels på att lära sig
språket, dels på att bygga sig ett bättre hus. Då och
då hörde de af både turkarne i Kofit och Salola i
Adi-abo. Turkarne anklagade bröderna, att de hindrade
folket att gifva skatt, och Salola härjade några byar i
trakten, brände och mördade för att hämnas mord på
några abessinare, som folket begått.

        Bröderna fingo under denna tid besök af en tysk
missionär från Kairo, som konsul Münzinger sändt till dem
för att söka utjemna de svårigheter, som uppstått mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:15:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ostafrika/1/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free