Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Från 1875 till Maj 1876
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
Framkomna, lemnade de mig åt en man och sade, att
jag skulle blifva stilla, tills de skulle komma för att
hemta mig; och det lofvade jag. Då jag förgäfves
väntat en lång tid, och de icke hördes af, frågade jag
husfolket, när mina egare skulle komma tillbaka. »De
komma aldrig tillbaka, du tillhör oss; vi hafva köpt dig
för en hästo, blef svaret. Då kände jag mig lika
olycklig som förut och började tänka på, om jag möjligen
skulle kunna fly, och nästa morgon, då de sände mig
ut på arbete, gaf jag mig i stället på flykten. Då jag
så flydde, blef det mörkt, innan jag hann till någon by.
Jäg blef mycket ledsen, ty jag fruktade för mörkret och
de vilda djuren. Vända tillbaka vågade jag ej, ty jag
fruktade för strafif; utan jag fann på det rådet att klättra
upp i ett träd och hvila der öfver natten. Jag hade dock
ej hunnit "långt" den följande dagen, då en man upphann
mig och förde mig tillbaka till min egare. Dessa bundo
händer och fötter på mig och slogo mig, så att jag fick
sår öfver hela kroppen, och sedan sålde de mig för fyra
kor. Derpå såldes jag till en man, som sade till mig:
»Nu skall du icke säljas mera, utan nu skall du blifva
såsom mitt barn; och då du blir större, skall jag föra
dig till ditt land och folk; fly derföre icke, ty då blir
det till skada för både mig och dig». Då jag nu hade
varit der i två år, så en vacker dag rakade han mitt
hufvud fyrhörnigt. Då jag frågade hvarföre, sade han
mig, att detta var till tecken, att jag var fri. Då jag
hörde detta, blef jag mycket glad och gick ut i byn för
att leka med barnen: Då sade barnen till mig: »Oaj,
Nesib, nu skall du säljas», och så var det verkligen
äfven. Icke många dagar derefter blef jag såld och fick
två herrar, och då dessa kommo i strid och den ene
dödade den andre, fh-dde mördaren och öfverlemnade
mig åt sina slägtingar. Då de en dag sände mig att
hemta vatten, kom en man och tog vattenkrukan från
mig och slog den sönder och förde mig bort många
dagsresor derifrån, d. v. s. han stal mig; han sålde mig
sedan till en abessinare för 200 saltstycken, och af samme
abessinare blef jag sedan förd hit ned till Massaua.
Så hade jag nu varit i åtta egares händer. I
synnerhet i början var min sorg bitter, ty jag längtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
