Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Från 1875 till Maj 1876 - 16. En missionens martyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mycket efter min moder; jag gret, så att jag fick sår
under ögonen, och då jag skulle torka bort tårarne, sved
det som eld. En af mina egare var i synnerhet hård,
och hans barn voro honom lika. De sade, att de skulle
sälja mig till menniskoätare; och när jag kom till
Massaua och för första gången såg hvita menniskor, tänkte
jag: »Oaj, nu är jag hos menniskoätarne.» (Slafhandlarne
veta, att om slafbarnen komma i europeernas händer,
blifva de frigifna, och derför skrämma de dessa
och säga, att europeerna äro menniskoätare.) Då jag
satt så fruktande, kom en hvit man — Münzinger —
och tog mig ur slafhandlarnes händer samt förde mig
till sitt hus. Då han såg huru rädd jag var, sade han:
»Frukta dig icke, ty nu skall du ej säljas mer!» Detta
kunde jag ej tro, utan tänkte: »Han narrar mig likasom
alla de föregående, och sedan vill han äta upp mig.
Men så var det dock ej; utan genom Guds nåd fördes
jag till denna skola och har här i fem år fått
undervisning i evangelii sanningar. — Må Gud, himmelens
och jordens Herre, bo hos eder! Onesimus.»
| Sextonde Kapitlet. |
En missionens martyr. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
