Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Missionsverksamheten från Maj 1876 till 1880 års slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
vård och lade oss till hvila. På fredagsmorgonen i dagr
bräckningen blef jag af hemtad till doiriplatsen,
der-redan Ras Alola jemte ett par hundra munkar och prester
sam 5 à 600 soldater voro samlade. Munkarne anförde
nu såsom anklagelse emot oss, att hela Hamazén tror,;
att menniskan rättfärdigas endast genom tron, och att
man påstår, det Maria icke kan rättfärdiga någon, icke.
heller tavoten (en låda, i hvilken presterna förvara
korset och hostian). Ras Alola befalde, att man skulle
hemta dem, som lärde sådant, hvarpå munkarna till honom
öfverlemnade ett papper, hvarpå Salomons, Sera Sions,
Terfus, Woldo Gabriels och eir annans namn, som jag ej
kände, stodo skrifna. En munk knuffade nu till mig,
sägande: »Stå upp!» Jag steg upp, troende, att jag nu
skulle få svara på munkarnes anklagelse, men man sade;
då genast till mig: »Hör pä!» Ras Alola befalde nu sina
höfdingar, prester och munkar, att de skulle tala. Dessa
ropade då i korus, att jag skulle sända bort och låta
hemta de anklagade bröderna samt att jag skulle stanna
qvar i lägret, till dess de anländt. Derpå bad man mig
gå. Man gaf mig ingen tid att försvara mig eller dessa
bröder, utan dömde mig till att göra något, som aldrig
en kristen kan göra. Och dertill fordrade man, att jag
skulle qvarstanna i lägret, tills jag gjort detta. Jag sade
derför: »Jag stannar icke här, I hafven ingen domsrätt
öfver mig såsom europé, och bröderna utlemnar jag icke;»
Ras Alola uppmanade nu återigen sin omgifning att tala.
Återigen och i korus ropade man till mig: »Välj ett af
de två, anting¾n att hemta hit dessa prester till följande
onsdag eller ock att till dess lemna landet.» Ras Alola
svor nu vid konungen och sig sjelf samt ville, att jag
skulle göra det samma. Som jag nu såg, att ingen
annan utväg fanns att kunna rädda bröderna än att lemna
Mensa frågade jag: »Är då Mensa edert?» Dä uppräk
nåde de flera kringliggande provinser och sade, att alla
dessa hörde dem till. Derpå upprepade de ännu en gång
sin förra befallning, samt att den skulle af mig utföras
inom 6 dagar. Jag befaldes åter igen att gå, hvarpå
jag ock aflägsnade mig. Då jag kom ned till mina
följeslagare, sade en af sassegafolkets förmän till mig: »Om
du icke utlemnar de öfriga, så skall du dock utlemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
