Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Missionsverksamheten från Maj 1876 till 1880 års slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Sälbmön» Jag svarade hohoin då: »Om du
uppfordrades att till dessa bödlar utlemna din broder för
sanningens skull, skulle du vilja göra det?» »Det skulle jag
aldrig göra», sade han. »Och jag kan det ännu mindre
såsom kristen», svarade jag. Allt var nu i ordning, och
vi ilade i väg så mycket våra djur förmådde, så att vi
kommo till Mensa påföljande dag eller på
lördagseftermiddagen den 11. Bud sändes genast efter kameler, och
vi började att packa in det vi kunde få nedburet till
Majar—Babjt, d. v. s. den plats, der kamelerna stanna,
när de gå till Geleb. På tisdagsmorgonen d. 14 lemnade
vi, de äldre jemte de flesta af barnen, Geleb. En del af
barnen återtogs af sina föräldrar, då de hörde vårt öde,
och andra, som hade sina anförvandter i närheten,
återsände vi till dem. Af 50 barn, som vi hade i
goss-sko-lan, afgingo 17, hvadan endast 33 äro qvar. — Men
hvad skall jag väl säga om mensafolket, som vi hafva
gjort väl emot på alla sätt, som vi senast i Augusti
månad, då nöd var för handen, lånade mer än 180 th.?
-Då vi på tisdagsmorgonen lemnade byn, och innan några
af syskonen ännu hunnit bestiga sina riddjur, plundrade
folket bokstafligen stationen. Dörrar och fönster
sönder-slogos, och allt som kunde tagas buro de bort. De
slogos sinsemellan om bitarna ända tills en bisvärm, som
beröfvades sin honung, kom och åtskilde dem. O, detta
arma land och folk! När skall den tid inbryta, då de
skola frigöras af sanningen! Att Herrens kraft kan
omskapa och visa sig mägtig äfven bland dessa, det hafva
vi nog. sett. Men det fattas kunskap i Guds ord, och
okunnigheten är just det vapen, som satan begagnar
ibland detta folk. Prester och munkar göra ock hvad
i deras magt står för att utestänga ljuset ifrån dem,
emedan de frukta att råka ut för sådana, som hafva
någon kunskap i Guds ord. Ack, icke skall dock Guds
, verk gå under för den skull, att vi blifvit drifna bort
från Mensa! O nej! Väl kan det komma att dröja länge,
efter allt hvad menniskor kunna döma, innan vi få dit
återvända, men icke behöfver Herren Jesus vara
beroende af oss, han kan ju utföra sitt verk äfven utan oss,
öm han så behagar.
Många helsningar till alla Guds rikes vänner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
