Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 . Norrköping.
Norrköping.
borgare, som måste sjelfva gå på
vakt och ingen hade hemma, och
andra sådana personer, som intet
kunde sjelfva färdas omkring
landet efter hästar, och skicka sig i
dessa förvirrade tillfällen, gåfvo sitt
antingen alldeles förloradt, eller ock
mente de att salvera sin egendom i
hvälfda källare. Denna villfarelsen
hade intagit hela, efter ingen kunde
någonsin inbilla sig att defensionen
skulle så snöpligt aflöpa eller att
det skulle vara så platt osanning
om vår flottas med den engelskas
secours och ankomst samt om
krigsfolket från Stockholm. Yar ock
mycKet skryt af 100 stycken, som
Fru de Besche på Näfveqvarn skulle
låtit uppsätta vid sitt bruk att
hindra fiendens galerer genomfarten,
som dock alltsammans intet var
bevändt med. Detta och mera säger
jag bragte folket på många
skadliga tankar och förslag om sin
säkerhet och egendoms conservation,
menandes alt änskönt staden skulle
brinna, så skulle fienden likväl
intet få så mycket rådrum, att han
skulle få uppbryta och plundra
käll-rarne. Den 26 tillbragtes i fruktan
och förtviflan. Hennes
durschla.uch-tighet falzgrefvinnan reste i dag utur
staden. Den möda hon hade att
få hästar och att komma fort är
obeskriflig. Emot afton kom något
krigsfolk och general Urbanowitz.
Jag hoppas det en oförgriplig
förundran, som mig härvid
förekommer, förlätes, nemligen, hvarför en
utländsk man sändes vid detta
tillfälle landet till försvar, då det
behöfdes för arméns ringa antal i alla
occasioner att sammanfoga sig med
borgare och bönder, som icke så
lätt kan ske, af den som intet med
modersmjölken har insupit folkets
art och beskaffenhet, ehuru tapper,
försigtig och skicklig den kan vara.
Utgången visade här att det var
omöjligt, ty alla 3 slags folk blefvo
åtskilda till sista stund och nästan
utan kommunikation med hvarandra,
ehuruväl härtill kan ock vara
andra vigtiga skäl, som jag i min
enfaldighet icke kan begripa.
Gick då strax inqvarteringen för
sig, hvarvid förlopp någon hårdhet,
men krig har sådant med sig. Den
27 begynte bönderna på att 6amlas
på båda sidor om staden och tillika
att göra buller, ty oense och
ostyriga voro de sinsemellan, och när
de kommo i staden ville de par force
blifva trakterade, ropandes intet
annat på än öl, bränvin, tobak etc.,
och att det intet hade lust att fäkta
för tomma knutarna. Samt att de
förlorat så mycket på mynttecknen
att de intet passade på att strida.
Kommo ock nu mer krigsfolk af
de, som varit 4 danska
fångenskapen, och häribiand artillerifolk;
skickades ock ett bud efter
landshöfdingen utaf generalen, som skulle
anmoda honom att komma till
staden. Man var oviss hvar han sig
nu uppehöll, ty den utskickade skulle
söka honom i Kumla och Linköping.
Den -28 om. morgonen klockan 4
vid pass, kom borgarerytteriet
in-flyktande i staden i största konfusion,
ropandes, att fienden var på
But-ängen, och begåfvo sig i sina hus
och derifrån kommo de ut och
flyktade sin väg, så att det berättades,
att de på kort tid varit långt stycke
väg borta. Generalens bagage for
ock då ut i största hastighet, och
ingen visste annat än fienden var
vid staden, men var dock intet
annat än ett blindt alarm. Derefter
begynte bönderna att susa och bullra
i staden och gjorde mycken
öfvervåld både inom och utom staden,
utkom ock då ett rykte, att
justitieborgmästaren hade gifvit frihet
att uppbryta husen och se om några
matvaror funnos samt ock att
plundra deras hus, som voro flyktade.
Detta sade bönderna och hade nog
lust det att verkställa, som ses af
det öfverdåd de brukade i
synnerhet på dem, som hade tillfälle att
utföra något, så att många måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
