Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57 . Norrköping.
Norrköping.
antingen släppa tillfället utur
händerna, eller ock intaga det de
ut-skickadt. Jag kan ej förtiga det
allmänna skamlösa -och förrädiska
ryktet, som man utspridt bland
folket, att hans durschlauchtighet
hertigen af Holstein var i fiendens följe,
och att en svensk grefve Douglas
af Stjernarp anförde ryssarne. *)
Landshöfdingen kom ock till staden,
samt aflade en kort komplimang hos
general Urbanowitz och sedan hos
bönderna. De säga, att han sade
dem, det de kunde töfva till andra
dagen, och om ingen fiende då
komme, så hade de frihet att gå sin
väg, med mera sällsamt. Det säges
ock, att då han red sin väg, han
hade befallt de bönder vända om,
som han mötte. Sanningen vet Gud.
Så säga de sjelfva. Att bönderna
voro så obeskedliga som ofvan sagdt
är, kan man intet undra, efter de
intet hade något hufvud eller
styresman, utan hvar gjorde som honom
tycktes; voro de ock blandade uti
en röra utan någon delning. Uti
dessa dagar sades ock, att en del
af officerarne begynte att traktera
med köpmännen sålunda, att den
egendom, som de salverade för
någon köpman, skulle de halfparten
betala, om staden blefve ruinerad.
Men blef staden behållen, så skulle
de intet betala för allt det de orkade
frälsa. Denna dagen fjäsades ock
mycket med styckens tillagning, och
lagas hjul hos folk i staden.
Lavetterna slog en snickare i hop.
Styckena ställdes på torget. Jag tror
de voro 4, och de stå der än i dag
alltsedan, orörda af fienden och våra.
Begynte ock elden af fienden synas
allestädes i skärgårdarna, samt
vakter sättas för stadsportarna och på
bryggan att hålla bönderna utur
staden. De begynte nu att löpa som
de gjorde strax de kommo, och
kortast att säga det var lappri bevändt
med alltsammans. Borgerskapet gaf
nog vin, tobak och annat till bästa,
att många voro fulla och galna. Den
29 ’syntes allestädes grufliga eldar
af fienden, som härjade 3
fjerdingsväg och en half mil borta.
Generalen var sjelf ute på parti och kom
intet hem förr än aftonen, då han
gaf order åt justitieborgmästaren,
att borgrarne skulle sjelfva itända
staden, hvilkel borgmästaren
propo-nerade för borgerskapet, som det
otåligt upptogo. Vankades ock då
vin till öfverflöd och mer kanske
än behöfdes och nyttigt var. Emot
aftonen trummades om gatorna med
befallning, att qvinfolk och de
värnlösa skulle begifva sig utur staden.
Ställdes då krigsfolket på torget,
samt kapt. Sivertz borgarekompani,
som mycket bullrade och disputerade
om borgmästarens proposition,
angående stadens uppbrännande, ty de
sade sig hafva • hört, att det strax
skulle ske, hvarom de nästan voro
oeniga, att det nästan hade burit till
slagsmål, om intet major Hamilton
kommit och hindrat det. Eonfusion
och oreda blef sedan öfverallt. Icke
det ringaste tecken till motstånd
syntes. Bönderna lupo bort,
krigsfolket retirerade sig utom vesterport,
och borgerskapet voro mest flyktade.
Den 30 juli kl. vid pass 9
begynte tornväktaren att klämta och
se ryska galejorna komma inom
Ve-sterbyudden och komma rekta åt
staden. Vid fiendens ankomst tände
justitieborgmästaren eld först på
kronans magasinshus och sedan på
åtskilliga ställen i staden. Men
fienden kom förr än det var allt i
låga, så att han lär haft tid att plundra
på några ställen. Vid pass 8
styckeskott hörde jag dem lossa, då de
kommo till stora sjötullen, men att
något skott lossades emot honom
har jag intet hört, fast jag intet
var långt borta, ej heller har någon
mig berättat det vara skedt, utan
det säges, att ryssarne vikit något
*) Visst är dock att grefve Douglas
var med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
