Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrköping.
59
Norrköping-
lättheten att ruinera och plundra
de största städer i Sverige."
Enligt en i Linköpings
stiftsbibliotek förvarad beräkning, verkställd
1802, efter å Norrköpings rådhus
befintliga handlingar, besteg sig
förlusten, oberäknadt kyrkor och
publika byggnader, af detta ryssarnes
besök härstädes till 1,786,435 dal.
k:mt och 144,252 dal. s:mt i fast
egendom samt 2,836,772 dal. k:mt
och 344,533 dal. s:mt i lös egendom
fördeladt på omkring 1,080 personer.
De efter denna brand först
upp-byggda publika hus voro rådstugan
af tegelsten, trivialskolan och en
tysk skola, båda af trä,
magasinshuset och metallvågen af sten,
packhus och slagtarehus af trä samt två
mätarehus med spruthus af trä.
År 1743 hade Norrköping åter
besök af ryssarne. Denna gång
kommo de dock som hjelptrupper
emot en förmodad fiende, England.
Deras antal bestod af 13,300 man,
under anförande af generalerne
Lap-pokin och Solltikoff. Efter att hafva
uppehållit sig här i nio månader,
lem-nadedestaden midsommardagen 1744.
År 1769 sammanträdde här den
urtima riksdagen men förflyttades
sedermera till Stockholm, och år
1800 var här ånyo riksdag, vid
hvilket tillfälle konung Gustaf IV
Adolf kröntes härstädes. Från denna
ceremoni vet man att berätta, att
kronan skafde hål i hufvudet på
konungen. Riksdagen var för öfrigt
ganska orolig. De finanicela
ärenden, som förekomma, orsakade stark
gäsning. Det gick till och med så
långt, att flere adelsmän afsade sig
sitt adelskap och lemnade sin plats
i hemliga utskottet, och bönderna,
som icke ville gifva sitt samtycke
till en föreslagen
förmögenhetsaf-gift, med mindre än att de sjelfva
derifrån befriades, blefvo dertill
föranlåtna endast genom de strängaste
hotelser af general Toll.
H Den i detta bref omnämda stadsmark hade redan vid denna tid ungefär
samma yttre gränser som stadens jord ännu har.
Af naturolyckor, som öfvergått
staden, nämnes pesten år 1439 och
år 1623, hvilket sistnämde år här
dogo 1400 personer, samt åren 1710
och 11 då 3,537 personer afledo.
Vid sistnämde tillfälle hegrafdes de
döda i en särskild kyrkogård,
belägen nordvest om staden.
Under åren 1834 och 35 hemsöktes
Staden svårt af kolerafarsoter,
liksom 1853, då 850 personer afledo
af denna farsot. Icke så sällan har
staden äfven lidit skada genom
strömmens öfversvämning eller stannande.
Förutom de redan omnämde af
fiendehand’förorsakade eldsvådor, har
staden äfven vid åtskilliga andra
tillfållen lidit af större eldsvådor,
såsom år 1655, då staden under
borgerskapets frånvaro vid Skeninge
marknad, nästan i grund uppbrann
på endast nio timmar, d. 24 mars
1698, då 13 gårdar förhärjades, d.
17 maj 1711, då 150 gårdar blefvo
lågornas rof, 1713, då 12 gårdar
och d. 22 sept. s. å., då 50 gårdar
och 18 lador, fulla med säd.
förbrändes, m. fi. - mindre eldsvådor.
Under detta århundrade har elden
härjat här, bl. a. åren 1803, 1812,
1822, 1826 och 1874, hvilket
sistnämde år Motala varf natten
emellan d. 16 och 17 april var utsatt
för brand, som lade det stora
huset for stapelbäddarne i aska och
illa skadade tvenne under byggnad
varande pansarbåtar.
När Norrköping först erhållit eller
tagit sig stadsrätt är obekant. Det
äldsta s. k. privilegiibref, som
blifvit utfärdadt för staden är från år
1384 af konung Albrekt, som då
vistades härstädes. I detsamma
tillätos stadens innevånare "thera
Stadzmark *) kring om thera Stadh
mz allom Stadz Ræt at
widher-nywta". Af nämde bref kan äfven
ses, att staden redan vid denna tid
hade tvenne borgmästare samt flere
rådmän och byamän. Här talas äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
