Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrköping, sjö- och stapelstad - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 . Norrköping.
Norrköping.
ven om stadens "bok och Stadz
Ræt". Man kan alltså icke såsom
några förf. hafva gjort, anse detta
bref såsom Norrköpings första
stadsprivilegium. Dessa k. Albrekts
privilegier stadfastades sedan
upprepade gånger, såsom år 1440 och
1455 af Karl Knutsson, 1442 af k.
Kristofer, 1458 af k. Kristian I,
1485 af riksföreståndaren Sten Sture
d. ä., då det talas om konungarne
Kristoffers, Eriks och Kristians
stadfästelse å berörde bref, 1529 och
1538 af k. Gustaf I, som sistnämde
år vistades här, 1587 af k. Johan III
och 1609 af hertig Johan. Att
dessa privilegier så ofta blifvit
stad-fästade härleder sig deraf, att
innevånarne i Lösings och Bråbo
härad alltjemt lågo i tvist med
staden, angående råsträckningen af
stadsjorden. Af öfriga privilegier,
som under äldre tider tillerkändes
Norrköping, nämna vi dem från år
1440, då staden erhöll rätt till torgdag
hvarje Onsdag, 1442, då
innevånarne erhöllo tillstånd att bland sig
sjelfva välja en fogde samt att
årligen Pauli omvändelsedog hålla
marknad, 1531, då Norrköping
förunnades "lika hegn och försvar" med
Söderköping, 1572 då nedanom nämde
12 års skattefrihet tillerkändes;
främmande köpmän förbjödos här drifva
minuthandel eller att sälja sina
varor annat än i de sjöstäder, der de
först utskeppat dem; alla "olaglige
hampner och allt Landzkööp," som
kunde vara Norrköping till hinder,
skulle upphöra; alla, som bodde på
landsbygden, "huad heller the ti
11-förende haffue waritt Borgere,
Embetsmän, Bönder eller Skärekarer
och ville drifva köpenskap,
förständigas att flytta till Norrköping der
de sedan skulle "handle och vandle"
såsom stadens öfrige inbyggare;
förköp förbjöds, äfvensom våldgästning
hos borgarne men skulle herberge
anskaffas; borgare och adelns
tjenare förbjödos vid lifsstraff att icke
med hugg eller slag öfverfalla
borgmästare och råd och slutligen skulle
icke någon få tvinga köpmän att
på borgen utlemna varor. •) År 1587
tilläts staden att få torgdag hvarje
Lördag och 1595 rättighet att öppna
stadskällare. Är 1609 utfärdade
hertig Johan ett längre bref, rörande
staden. Detsamma är dock
egentligen endast en konfirmation af k.
Johan III >6 bref af år .1572. Åren
1613 och 14 lemnades åtskilliga
fri- och rättigheter åt dem, som
ville bygga trevåningars stenhus eller
två våningars ständelverk och
träbyggnader. År 1614 tilldelades
Norrköping sjette rummet, näst efter
Söderköping, bland de städer, som
framgent egde rätt att idka handel och
sjöfart på utrikes orter. År 1620
utfärdade k. Gustaf II Adolf
stadens egentliga privilegier. Desamma
innehålla i öfverensstämmelse med
den kort förut offentliggjorda
stadslagen, bestämmelser för stadens
styrelse och förvaltning, för hvad som
ålåg "våre officerer", konungens
fogde eller ståthållare, de två
borg-mästarne och rådet, äfvensom
rådstuga och kämnersrätten hvar för
sig, syndikus, åtskillige skrifvare,
samt de 24 äldste, och
sjumanna-kammaren för drätseln samt vidare
föreskrifter om stadens
inkomstkällor, dess handels- och
handtverks-rättigheter, samt torgdagar, om
handeln på Norrland, på Finspongs
bergslag och i Hellestads köping; om
presterskapet och om kyrkorna m.m.
Ett och annat af det här föreskrifna
kom likväl först framdeles till stånd.
— Samma år befalldes äfven att alla
smeder, som bodde på landet i
Östergötland, skulle inflytta till
Norrkö-ping.
. Drottning Kristina och äfven
följande regenter hafva upprepade gån-
*J Detta bref är i de flesta fall lika med det af samma konung för
Linköping utfärdade privilegieliref (se sid. 363).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
