Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skedevi socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skedevi socken.
Skedevi socken. 169
verk, och Reijmyre glasbruk,
hvartill komma 2 tegelbruk, 8 sågar och
3 qvarnar. — Vid Byle by höllos
förr årligen marknader den 14 juni
och 13 december, nu en i oktober.
Allmogen härstädes skilde sig
fordom något i sin klädsel från öfriga
socknars innevånare, men denna drägt
är numera helt och hållet utträngd.
Densamma beskrifves sålunda:
"Karlarne bruka grå eller ljusblå långa
rockar med häktor. Qvinnornas
hufvudbonad är ett s. k. huckle
(huf-vudkläde) af fin och mycket stärkt
sockerduk, svept om hufvudet i
vissa veck, och så sammanbundet med
en enda knut i nacken, att af dess
utbredda snippar den ena vetter
uppåt och den andra nedåt högra axeln,
tätt förbi örat. Till deras öfriga
klädnad höra: korta randiga
kjortlar, röda strumpor och svarta skor
med höga klackar."-
Skædoi nämnes 1340 och hade då
egen kyrkoherde, skrifves 1394
Sked-vi, samt hörde till Bråbo härad,
hvaraf socknen utgjorde en del, till dess
Finsponga län bildades. Socknen
utgör i kyrkligt hänseende ett
konsistorielt pastorat af 3:e klassen.
Kyrkan är belägen å en höjd med
vidsträckt utsigt och alldeles invid sjön
Tisnaren. Hon är af obekant ålder
men blef år 1807 ombyggd af
hof-konduktören Anders Sundström. Af
gamla kyrkan med en bredd af 37
fot bibehölls då större delen till en
längd af nära 84 fot, hvartill
gjordes en oval tillbyggnad åt östra sidan,
så att kyrkans hela längd blef 132
fot inom murarna. Öfver koret är
en dome med en laternin med 19
fönster. Altaret är fristående inom en
nisch med 2 fönster. Altartaflan
föreställer nattvardens instiftelse och
är målad af Engman. Gamla
altartaflan är uppsatt på södra sidan, är
af helt, hvitmåladt bildhuggeriarbete
med vridna sidokolonner och
framställer Kristi korsfästelse med Maria
och Johannes under korset samt
öfverst Frälsarens uppståndelse. Den-
samma skänktes till kyrkan år 1716
af fru Brita Ulfsparre till minne af
dess man, kapten Åke Uggla.
Orgelverket om 15 stämmor är bygdt
1812 af Per Strand. Derförut hade
kyrkan ett orgelverk om 9 stämmor,
hvilket var inköpt 1756.
Dopfunten är af messing och hitskänkt 1701
af generalmajoren Gustaf Ulfsparre.
I gamla kyrkan hade adliga ätterna
Uggla och Ulfsparre sina grafvar.
Å kyrkogården har ätten von Post
en öfverbyggd graf. Före
ofvannämde ombyggnad hade kyrkan icke
något torn, utan ringklockorna
hängde i en trästapel. Numera äro de
uppsatta i tornet. Af
storklockans-inskrift inhemtas, att densamma blef
gjuten af Per Bertilsson i Wigha år
1485 samt sedermera omgjuten 1728
och 1820. Dessutom läses följande:
Låt dyre kristen detta ljud
Ej fåfängt hinna till ditt öra,
Må det din själ till andakt röra,
Jag manar träget: tillbed Gud.
En mindre klocka blef gjuten 1735
och fick, med anledning af att
hitintills endast funnits en klocka
följande inskrift:
Den i half tredje hundra år
Hel ensam tjente alla,
Hon nu af mig en maka lår
Guds folk att sammankalla.
Under katolska tiden var kyrkan
helgad åt Laurentius och Johannis
döparen, hvilkas bilder funnos å
storklockan före omgjutningen samt å
den äldsta altartaflan. Till gamla
kyrkan tillbyggdes koret 1688.
Afståndet från kyrkan är till
Norrköping 5,8 och till Linköping
8,5-mil. — Generalvisitation försiggick
senast 1868. — Af kyrkans kassor
uppgick kyrkokassan 1874 till kr. 802:14
och skolkassan till kr. 11,085:28.
Af fornlemningar märkes en
runsten å Lyttersta-mon vid Tisnaren.
Densamma hänföres ofta till
Södermanland, men tillhör med lika skäl
Östergötland, enär den står midt i
länsgränsen. I närheten finnas
tven-ne stenar, den ena 4 fot hög, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
