Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skedevi socken - Skenninge, uppstad - Läge - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 Skeninge.
båda äro utan runor. Föröfrigt
omtalas härifrån stensättningar vid
Wal-lerängstorp och Mullsäter, äfvensom
runor å Kalehäll nära Byle af en
byggnad, som enligt sägen varit
bebodd af en man vid namn Kale,
efter hvilken berget och Kalefjärden
blifvit uppkallade. — Yid Svarttorp
nära Skärfors äro äfven på ett högt
berg lemningar efter någon byggnad.
Nedanför berget går en gångstig,
som bär namnet "borgarstigen". —
I ett stenkummel å Ruda egor har
-hittats ett par svärd, hvaraf det ena
var af betydlig storlek. — Följande
rim funnos upptecknade i Finspongs
gamla s. k. länssal:
I Skedevi är lustig bygd,
Manfolken hafva den odygd:
Hattarna ha de mycket högel;
Men med skatter äro nog
tröga-Lo, älg, rå, hjort, warg och hara,
Dem de icke få, dem låta de fara.
Postadress: Häfla och Reijmyra.
Skeninge, uppstad belägen på
ömse sidor om Skenaån och på i det
närmaste jemn grund. Geografiska
läget är 58 gr. 24 min. nordlig
latitud och 32 gr. 43 m. 30 sek. öster
om Ferro. Afståndet är jernväg
omkring 8 mil till Hallsberg och till
Stockholm ungefär 26,7 mil och
land-väg till Linköping 3 och till
Wadstena 1 mil. Den är belägen i
Göstrings härad och den del af
Östergötland, som fordom benämdes
Wadstena län. Staden omgifves af en
af länets större och fruktbaraste
slätter. Skæningia, Skæninghe och
Skice-ninge, såsom namnet i’äldre tider
skrifves, antages med all säkerhet
vara en af Östergötlands äldsta
städer. Äldre författare anföra, att
staden i gamla handlingar kallas
"magni commercii civitas" — en
beröm-lig handelstad — och caput gothiæ
— göta rikes hufvudstad —,
hvilket synes bevisa stadens ålder och
anseende. Emellertid torde man mera
som sägen än historia få anse
berättelserna om dess storlek, samt om
dess öfriga minnen från uräldsta ti-
Skeninge.
der, såsom att på torget funnits en
bildstod af sten af en furste från
Helsingland, vid namn Thore Långe,
vid hvilken brottslingar blefvo
bestraffade, eller om att här funnits
1,800 bofasta borgare och 4000
"köpegesäller." Åtminstone är det först
från 1200-talet eller från den tid,
som kloster här anlades, man med
säkerhet har något sig bekant om
staden. Genom dessa klosters
anseende och rikedom fick den en
ganska stor kyrklig betydelse men
äfven i verldsligt och politiskt
hänseende synes den varit framstående,
hvartill måhända åtminstone under
en tid det närbelägna Bjälbo
jarlasäte icke så litet bidragit. Flera
möten och herredagar höllos här
äfven och enligt en för längre tider
sedan funnen steninskrift skall konung
Waldemar år 1272 låtit uppföra ett
stenhus för S:t Ingrids kloster och
för rikshögtidligheter. Inskriften
lyder: Anno cloCCL XXII fecit Sex
Valdemarus hane domurn lapideam
ædificare in usum monasterii S.
Ing-ridis et solemnitatibus regni nostri.
Det först hållna mötet var det för
svenska kyrkoväldets utveckling
märkliga kyrkomötet år 1248.
Detsamma var sammankalladt af den
året förut från Norge hitkomne
påflige legaten Wilhelm af Sabina.
Mötet bevistades af Sveriges
erkebiskopar, biskopar, af Birger Jarl och
"landets lagman" samt af en mängd
öfrige prester och verldslige store.
Af de liera beslut, som här fattades,
och hvilka alla mer eller mindre
tillkommo för att stärka påfvens magt,
var vigtigast beslutet om förbud för
prest att ingå giftermål. — År 1284
hölls här herredag. Vid denna
herredag eller måhända vid en
herredag härstädes följande år var det
som stadgarom konungafrid till
blods-häindens stäfjande påbjöds.
Föröfrigt beslöts förbud mot lönliga
samband, förbud mot sidovördnad och
sjelfhämd mellan riddersman, förbud
att komma okallad till "konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
