Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Världsreligionernas kamp - 3. Indiens bhaktireligion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
satt han framför gudinnan, sjöng sånger till hennes ära
och talade till henne som ett barn till sin mor, till dess
han glömde sig själv och hela världen i tidlöst
försjunkande. Då förnam han att modern, som han tillbad,
blott var en bild, en uppenbarelseform av den eviga
skapande kraft, som alstrar allt liv, all rörelse, tanke och
handling. Denna livets och världsalltets moder gör den
ena människan skön och god, den andra ond och ful.
Alla ädla, goda gärningar komma från henne men också
alla brott och illdåd. Det är hon som skickar ut tjuven
för att stjäla, men som också varskor husbonden, så att
ban kan vakta sin egendom. Vår fria vilja, vår
beskäftighet, vår stolta livsgärning är alltsamman hennes lek:
»Min moder har gjort sig en lustig liten maskin, bara
fem fattiga fot hög. Oändligt många konster kan hon
utföra med denna sin lilla leksak. Hon sitter gömd inne
i dockans hjärta och rycker i trådarna, som gå till dess
händer och fötter. Då dansar dockan och leker och tror,
att hon gör det av egen fri vilja. Hon vet icke vem det
är som rycker i tråden.»
I allting ser han sin moder. Han ser henne i varje
kvinna och fylles av helig vördnad inför jungfrun och
modern. Men han ser henne i varje väsen han möter, även
i den som är hård och ond. Han kan icke fördöma och
klandra den som gör ont, ty hur skulle han kunna
bestraffa sin moder.
Modern livstro, som tillbeder livet självt, med ljus och
mörker, med gott, som det skänker, och ont, som det
bringar, måste känna sympati för denna indiska fromhet.
Hur snäv, trångsynt, oförstående ter sig inte
kristendomen jämförd med denna vidhjärtenhet! Indiens gudom är
höjd över ont och gott men därför icke direkt omoralisk.
Den har en enda högsta regel: att förstå, förlåta, erkänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>