Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redan i dag. Och hvem finner jag? Min
man, herr baron, min man, som mjdt för
mina ögon säger att han är gift med er
hustru. Det är då tydligt.
Carl.
Men jag förstår det inte.
L ouise.
Inte jag heller.
Carl.
August har aldrig sett henne; Emilie
är så blyg; jag liar blott varit borta
sedan i går afton.
Louise.
Ni har varit borta?
Carl.
Ja, hon öfvertalade mig att vara med
om ett jagtparti.
Louise (ifrigt.)
Och väntar er tillbaka i dag? — Ah,
då är det ändå endast ett skämt! — Inte
sannt, hon väntar er hvarje ögonblick?
Carl.
Nej, inte förrän i morgon afton. Men
— jag vet inte — jag kände en ängslan,
en oro, som jag inte förmådde
öfvervin-na. Sällskapet var på en utflygt en knapp
mil härifrån och utan att någon märkte
det satte jag af i karrier öfver marker och
ängar, skyndade hit, band min häst vid
trädgårdsstaketet och smög mig upp, utan
att visa mig för någon.
Louise.
Ni visste då inte att hennes onkel,
ministern, är här?
Carl.
Nej; — men hvad gör det till saken?
det är ju endast desto mer upprörande.
Louise.
Ni misstar er. — Nu har jag det! —
Emilie syntes inte nöjd med detta
giftermål.
Carl.
Jaså, inte?
Louise.
Det är bestämdt en list, anlagd mot
grefven.
Carl.
Lika mycket; det är orätt, det är
skamligt —
Louise.
Af min man, ja! och han skall få
betala det.
Carl (ifrigt.)
Min hustru också.
Louise.
Men på hvad sätt?
Carl.
Jo genom att komma dem att blygas,
genom att af slöja detta ovärdiga
handlingssätt för hennes onkel.
Louise (häftigt.)
Nej, herr baron, nej! Så länge vi inte
veta hvad som ligger derunder, ihåste vi
åtnöja oss med att sätta dem i en
förlägenhet, som han inte kan märka.
Carl (otåligt.)
Men hur? pä hvad sätt?
Louise (eftersinnande.)
Ja det är det jag inte kan — Tyst,
de komma! (lifligt.) Ah, jäg får eh
ypperlig idé.
ELFTE SCENEN.
August. Emilie. Grefven (med ett papper i handen.) Louise. Carl.
Emilie (afsides).
Gud! Carl! >
Grefven (förtretad.)
Nej, jag har försvarat dig, men nu kan
jag inte mer. Du är för svår.
(Varseblir Carl.) Ah!
August (likaledes.)
Puh! Det är förbi med oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
