Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afbära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Afbära, intr. Afvika, vara skiljaktig. sende wij eder eth stycke vtaff thet falska myntedt ... thet i wäll kunne see hurw thet aff bär ifrå wan (vår) stempell. Gust. 1 reg. 6:883.
Afcirkla, tr. I en cirkel omgifva. himmelen är ett allmenneligit rum, som affsirklar och uthi sigh begrijper alle ting. Phrygius Him. lif. 54.
Afdanka, tr. och intr. 1. Afskaffa, de
den påfviska messan aldeles afdanckade. Raimundius 126. det gamla afdankade myntet. U. Hjärne Orth. 150. — 2. Afskeda, affärda. (han) genom en hetsig feber afdanckade (tog afsked ifrån) denna verlden. Gjörwell Sv. bibl. 3:31 (1686). honom lät han tappert affdanka medh goda kniplar (påkar). Petrejus Beskr. 2:99. — 3. Nedlägga (embete o. d.). År 1654 ... drottning Christina ville afdanka regementet. Stjernman (Sv. bibl. 3:17). Konung Alfonsus affdanckade (afsade sig) rijket. P. Brask Puf. 207. — 4. Taga afsked, (the) göra honom en onådigh herre, och han måste
endeligha affdancka och sin koos vijka. R. Foss 283.
Afdela, tr. Skilja, söndra. Icke skole wij heller affdelis j frå ider i nogon motthe, vtan vele göra eth medt E. K (ärlighet). Gust. 1 reg. 10:4.
Afdjup, n. Afgrund, ett afdiup, diit ingen
någonsin haar kunnat komma. U. Hjärne A ni. 250.
Afdraga, tr. och intr. 1. Draga bort. Gudh sin hand för otaksamhetena skul affdrager. A. Andreæ Försp. till L. Petri kyrkost. B 4 b. O trofaste Gud, affdragh icke tina hielprijka hand ifrå migh. P. J. Gothus Tål. H 6b. han ... med löffte them velat affdraga från theras eedh och trooheet. Gust. Adolf Skr. 148. — 2. Undandraga, beröfva, affdraga kroppenom sina nödtörfft. P. J. Gothus Rel. art. 353. — 3. Aftåga. the Chaldeers häär jfrå Jerusalem affdraghen war. Jer. 37:11. borgarenar ... dreffuo Antiochum til ryggia, så at han medh skam affdragha moste. 2 Macc. 9: 2.
Afdricka, tr. 1. Dricka af ett kärl. wämia eller gruffua sich dricka aff calken, ther en annar for honom affdruckit hadhe. O. Petri Sakr. 16 a. — 2. Dricka ur, dricka i botten, gullkaret (kärlet) ... förmåtte ingen afdricka. Björner Kämp. Thorsten 26. dricka af et djurshorn, som vart fyllt så snart det var afdruckit. Ders. Frith. 22.
Afdrift, f. Fördrifvande. Hvij gören j
icke til edre förderfvares tijdeliga affdrifft samptligh tilhielp? Girs Gust. 1 kr. 14.
Afdrifva, tr. 1. Fördrifva, bortdrifva.
wij skole honom (fienden) möta och affdriffua. L. Petri 1 Post. U 6 a. Tin läkamen skal til maat wara allom himmelens foghlom, och allom wildiwrom på iordenne, och ingen skal wara som them affdriffuer. 5 Mos. 28: 26. itt vngt Leyon jbland en fåra hiord ... ingen affdriffua kan. Micha 5: 8. läta affskräckia
och affdrijffua sigh ifrå Gudi och hans heligo Orde. P. J. Gothus Hust. 67. frestelsen ... icke letteliga läter driffua sigh aff. L. Petri 1 Post. X 8 a. Man kan itt foster affdrifva, för än thet varder lefvande. Laurelius Opusc. 4:75. jag fant mig plågad af en förtviflan, den jag på intet sätt afdrifva kunde. As. Ban. 2:508. — 2. Afvärja, hon (öfverheten) medh retmätig krijg affdrijffuer oretmätigt våld. P. J. Gothus Rel. art. 254. — 3. Afskaffa, undanrödja, thet gamble afguderij ... icke så brått och genom så ringa
arbete kunde ... afdrifwit warda. L. Petri Kr. 54. Han alt hinder, som til äfventyrs deremot kunde sig upkasta, tänkte til at afdrifva. Girs Joh. 3 kr. 119.
Afdroppe, m. En äng kan intet sitt gräs bära under ek, vallnöteträä, tall, gran och eneträ, ty deras skugga, bär och affdroppar förtaga gräsväxten. Risingh 12.
Afdrägt, f. [T. abtrag; Mnt. afdracht.]
1. skada, förlust. Solde han naagher men skoogh ok vatn, som ligge wthi almenningh, norges krone til affdrekth. HSH 18:348 (1536). ther i beclage eder, ath the vpstedis borgere bruge frijt seglatzet ther ifrå
Lödisse ... Så kan thett ware eder föge tiil affdreckt, ath the segla ther wth Gust. 1 reg. 11:262. Hvilkit och så rijket ingen ringe skadhe och affdracht tillfågher. Stjernman Com. 1:130 (1552). — 2. Uppgörelse, fördrag (om skadeersättning)? tala vid
konungen, at om någon handel eller afdrägt kan ske med de Lybske, han då ville ihugkomma det våld och orätt, som min salige käre herre af dem vederfors. Lönbom Uppl. 1:30(157..).
Afdrägtig, adj. Som medför skada, nackdel, förlust. [Mnt. afdrechtich.] Och än thå ath i (biskop Brask) och någro andre med eder icke willie gilla honom (Vesterås recess), szå skeer thet dog ecke forthenskull, att han szå oskäligha giord är, vtan therföre ath han är ider någhott affdrectiigh. Gust. 1
reg. 5:177.
Afdummad, p. adj. Afdomnad. hon dertill (till äktenskap) såsom en död och afdummat lem platt otjenlig och oduglig var. Link. domb. 376.
Afdö, intr. 1. Aflida. huar bonden
åf-döör, skall enckian ecke för then skull strax gifua nye gårdeleyo. Gust. 1 reg. 5:121. när the (presterna) affdödde moste man tagha andra jgen. O. Petri Sakr. 22 b. .Bätringen är then, genom hwilka wij affdööm ifrå syndenne. P. J. Gothus Synd. sp. D 7 b. — 2. Blifva död för. affdör thenna dödeliga werlden och sägher henne godh natt. P. Erici 1:15 a. giff nådh och anda, at wij såsom
pelegrimar thenna timliga älendheet affdö måghe. 2:17 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
