Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Afrycka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(som han siälf afroste) föregifvit ... Bureus Varn. A 4 a. Thet kommo visse tijdhender (thet och Frantzoserne siälfve afrooste), at thet var Konungenom j Franckrijke vetterlighit... Ders. D 2 a.
Afrycka, intr. Begifva sig af, aftåga. sedan afryckte han till Dannemarck att practicere och stämple alt ondt emoth H. F. N. och rijkett HSH 19: 226 (1600). Tå the intet lägher sågho för stadhen, meente the fienden
... aldeles vara affrycht. Schroderus Liv. 743.
Afrymma, intr. Rymma bort, undan. förmälte fiender äro ... öffuerwundne, och medh theras wagnborg affrymde affwäghen. P.Erici 2:12 a. han förnam fienden vara affrymd. Schroderus Liv. 420.
Afräcka, tr. Nå till, uppnå (räcka, sträcka
sig till något, att afmäta, uppmäta det). [T.
abreichen.] the kunde icke affräckia medh theras tanckom, eller ulhsäya medh ordom, then stoora Gudz vijsdomen, som lyste uthi menniskiones krop. P.J. Gothus Poll. R 7b. een menniskia icke kan affreckia himmelen med sinne hand. P. J. Gothus Fastapred. 435. Eelden upäter och förtärer alt thet han kan affreckia. Ders. 575. then allmätande
Geometria ... afräcker thet längste. Stjernhjelm Arch. A 3 b.
Afrädda, tr. Afskräcka, skrämma bort. Man moste ... med the Hollendere, Rysser och andre fremmende skickeligen vmbgå, att the icke mötte bliffue affreddede och icke komme igenn (med sina varor). Stjernman Com. 1:113 (1550).
Afräkna, tr. och intr. 1. Räkna och
afskilja, bestämma till något visst ändamål. Salomo ... affreknadhe siwtiyo tusend män til byrdor, och ottatiyo tusend timbermän vppå berghet, och try tusend och sex hundrat befalningsmän offuer them. 2 Krön. 2:2. —
2. Uppgöra räkning. hwar dagh affrekna medh Gudh. P. Erici 1:15 a. iagh affräknade medh Räntemestaren, på thet iagh måtte veta hvadh han migh skyldigh var. Schroderus Hoflef. 260. aftecknade medh honom (fordringsegaren) och betalten. Laurelius Påf. anat. 553.
Afräkning, f. Sluträkning. han tilreeder
sigh dagliga dagz at göra medh Gwdi en klaar affräkning på sin sottesängh. Phrygius Agon. 38.
Afränna, tr. Genom rännande (hastigt
framtågande) fråntaga, afskära. [T. abrennen.] igenom hastigt och oförmodeligit
nedryckiande aff berget affränna them passet emellan them och theras stadh. Schroderus Liv. 25. tå Fransoserna sågho, at the (Romarne) rände åt theras skans, befruchtade the sigh at fienden hade någet anslag före, at affränna them theras läger. Ders. 174.
Såledhes affrende höffvidzmannen medh sitt resetygh skantzen ifrån the Romare. Ders. 214. — Refl. eg. Löpa sig förderfvad; tillintetgöra sig, krossa sig. [T. sich abrennen.] dödhen haffuer på honom (Kristus) sigh affrent, lika som een kruka moot helleberget. P. Erici 2:5 a. han oöffuerwinnerligh är allom fiendom, at the skola sigh på honom affränna, såsom een kruka emoot en steen. 2:138 b. Gudz fredh ... gör så oöffuerwinnerligha, at all olycka moste omsidher på oss
renna sigh afr och förtäras. 4:29 b.
Afrätta, tr. [T. abrichten.] 1. Inrätta i behörigt skick, ställa i rigtig ordning,
reglera. tollen widh Bahuus (skulle) förhandlas och affrettas. O. Petri Kr. 223. — 2.
Inlära, inöfva, dressera. Menigheten var såledhes affrättat uthaff tribunerna, och Rådet merkte theras vedervillie. Schroderus Liv. 146. arglistighe och på thet, som ondt är, afrrättade personer. Hoflef. 176. så framt en man vill hafva een godh och hörsam hustru, skal han vänja och affrätta henne aff
begynnelsen effter sitt egit sinne. Albert. 2: 239.
til at visa theras sorg, så legde the ... qvinnor, som afrettade voro til at gråta öfver then döda. Svedberg Ungd. reg. 281. huru hästar ... väl affrettas och berijdas. Risingh 69. Kongen ... afrättar sin falk. Verelius Götr. 49. En hund, som är afrättad på jagt. Lind Ord. — 3. Affärda, afspisa. The ogudachtige äre Herren vår Gudz vaanslächtade stiufbarn, them afrättar han medh thenne verldennes håfvor, och vijser them sedan dören.
Schroderus Kors. 473. — 4. Tilltyga. illa tilpyntat och affrättat på sine kläder. Schroderus Albert. 4:180. Skalkar och bofvar medh sverdet mitt Skall jagh alfvart affrätta.
S. Brasck T. krig H 3 a.
Afrödja, tr. Undanrödja. borttaga och afrödja de besynnerligste hinder. Schroderus Uss. A 2 a. Borgerskapet icke är vordet behörligen hulpit och confusionerne afrögde. Stjernman Riksd. 2:1397 (1660). alt missbruk på det möjeligaste må förekommas och afröjas. Com. 5: 760 (1699). han (kon. Sigismund) beslöt at skicka sin farbroder en
ansenlig legation ... at afrödja alla skilgaktigheter. Dalin Hist. III. 2:342.
Afröfva, tr. Beröfva, frånröfva. j hans kyrkio så månge fattige Lazarus äro ... för Euangelij skul fördreffne och affröffuade. P. Erici 2:172 b.
Afsakna, tr. Sakna. Men ännu dubbelt mehr affsaknas i vårt sinne Then barnasiäl, som före åldern gått. Lagerlöf 84.
Afsaknelig, adj. Som medför afsaknad. en altförtidigh och affsaknelig dödh. Wexionius Vitt. 415. Columbi ... affsaknelige frånfall. Sinn. D2. 2 b.
Afsats, m. Bild, afbildning. Carl den ellofftes ... affsatz i medaille. Wexionius
Sinn. 2 b.
Afse, tr. och intr. 1. Åse. han ... på sin kungastool Sitter i högsta ähra och affseer med behag Svea rijkes ährenfäst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
