Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anföra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anföra
— 29 —
Angälla
uti töm. Stjernhjelm Here. 441. anfödd
konungzlig mildhet. Arch. B 8 a. styra sina
affecter och anfödda lustar. Svedberg Ödn.
269.
Anföra, tr. [T. anfiihren.] 1. Föra fram
(emot), begynte han at anföra på murarna
och tornen stormstocken. Schroderus Liv.
609. — 2. Vägleda, handleda, undervisa.
Som the unge och späde varda i sin ungdom
handterade och anförde, så visa the sig i
lengden. Svedberg Sabb. ro 1:412. jag
vardt anförd at flitigt läsa min Svenska bibel.
Ungd. reg. 208.
Anförare, m. Upphofsman, thet rychret,
som uthspriddes om the Romares nidherlagh
uthi Asien, var falskt, och uthan någhon viss
anförare. Schroderus Liv. 623.
Anförsel, f. Ledning, handledning, den
fölliande åldren beroor til en stoor deel på
dennes (ungdomens) anförssl. Columbus
Poet. skr. 0 2 b. alle ynglingar af adel skulle
följa med deras anhörige til vapnesynen, at
visa sig för konungens ögon. Detta var ganska
godt för framtiden,... särdeles under
upmun-tran och anförsel af en Gustaf Adolf. Dalin
Hist. III. 2: 44. Denne prins fick i ungdomen
en träffelig anförsel uti studier. Tvänne de
skickeligaste män, som den tiden funnos,
voro hans handledare. Celsius Er. 14 hist. 7.
Anförskaffa, tr. Anskaffa, skole
direc-torerne tilse, at sådane materialier och
redskap ... här inne i landet må kunna excoleras
och anförskaffas. Stjernman Com. 3:706
(1668). __
Angift, f. 1. Uppgift, tillkännagifvande.
the effter legaternes angifft... hadhe alle ting
...til skick och ordning kommit.
Schroderus Liv. 889. — 2. Angifvelse. Uppå
thenne legaternes angifft lät borgmästaren
genom breff kalla til sigh alla the angiffne
voro. Ders. 902.
Angill, adj. Laggill, laglig? H. K. M:tt
såsom vår Sveriges rijkes crönt och angille
Konung. Stjernman Riksd. 1:431 (1594).
Angnaga, tr. Gnaga på, klandra. [T.
annagen.] Mädhan nu du och Salvius i hans
manifest oförskylt angnagas, ty vore väl intet
orådeligt at j på de calumnierna korteligen
och sanferdeligen svarade. A. Oxenstjerna
Bref II. 421.
Angrip, n. Angrepp. [T. angriff.] wele
wij icke att någhett angrip skall ske wppaa
någhrom thet them tiilhörer. Gust.. 1 reg.
6: 94. haffua affwärdt fremmande folks angrip.
NT 1526, Ebr. 11:34. göra angrip på riket.
O. Petri Kr. 291. .
Angripa, tr. [T. angreifen.] 1. Gripa,
fatta tag i. (hon) räckte sina små hender
åth Cobalo, som henne på andra sijdan
an-greep och öffver becken halp. U. Hjärne
Vitt. 30. — 2. Tillgripa. Bonden således ey
voro tvungen sin sädh eller annat i otidh
at försälja, eller sädeskornet at angripa. U.
Hjärne Anl. 323. de skulle anklagas ... för
det att de angripit kronans medel.
Lagerbring Samdr. IV. 2: 69. — 3. Gripa sig an
med, begynna, företaga, all the ärende, ther
angrepne äre. Gust. 1 reg. 6: 28. huruledes
vårt förehafvande anslagh bäst till att
angripa och i verket ställa ähr. Gust. Adolf
Skr. 384. (de) deras saak angripa Medh
obe-tänksamheet. U. Hjärne Vitt. 158. Då
angrep Inge verket med allvar. Dalin Hist.
2: 46. angrepo de världenes underkufvande
på ett helt nytt och föråt obekant sätt. Botin
Hem. 2:41.
Angå, tr. och intr. [T. angehen.] 1.
Anträda. Kongl. Maij:tt stodh så gådt som in
procinctu at angå dess reesa. HSH 31:328
(1662). — 2. Börja. Judarnas jemmer tå
skulle angå, när som öffuerträdhelsen wore
stoor worden. Uti. på Dan. 358. för än then
ofärden angår, som the fara skola, warda the
säkre. L. Petri Chr. pina o 7 a. när samme
handeli (med ryska varor) väl anginge
(började att gå, komme i gång). Stjernman
Com. 1:112 (1550). Och skal thenna
Ordning angå (börja att gälla)... then Januarii
nu nästkommande. 1:892 (1623). thesse
stycken kunde nu blifva utharbetade til Hans
Kongl. May:ts myndige åhr och angående
regeringh. Riksd. 2:1631 (1668). Höstens
begynnelse angår then 14 Septembris.
Cole-rus 1:312. — 3. Vara i gång, pågå, föregå.
medhan slaghet angick. Schroderus Liv.
568. så framt samma anslagh hadhe angått
een månad tilförende. Pac. 293. skole alle
små tullar angå (vara gällande) ifrån nyåhret
1629 och til nyåhret anno 1630. Stjernman
Com. 1:983 (1629). underlagmennen
promiscue gifva bref och confirmationer uppå
häradz-dommarne ... der intet vadh eller appellation
angången (förutgången) är. Riksd. 2:1388
(1660). — 4. Gå för sig, lyckas, fienden för
dessein hafver hafft till att anfalla her Baneer
på ryggen ... ded honom doch för denna
gången inthet är angånget. A. Oxenstjerna
(HSH 38:396). ehuru the thet ansloge, så
kunde thet icke gå them an. Schroderus
Liv. 254. Här går dijn konst och list dig
intet an. Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr.
Thet gick satan ann i paradiset, när han
försökte Adam och Eva igenom ätande.
Svedberg Sabb. ro 2:926. — 5. Taga eld, tändas.
hans fyrwerck är inte angåt mere än et hus
... bran vtaff. HSH 36:152 (1577). the strax
sleckie (fyrbollarné), så at eldenn får inte
gå ahn. Ders. 153.
Angälla, tr. Gälla, angå. [Mnt. [-angeiden.]-] {+angei-
den.]+} I inge sacher eller någre wichtige
handlinger företage eller bestelie schole,...
som osz och richet angelle, oss oåtsport.
Fin. handl. 9:392 (1560). någre lägenheter
flere, som edher eghen nytte och velfärd
angeller. Stjernman Com. 1:189 (1563).
thett een wichtigh saak war, som angaltt rijk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
