Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anhöra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anhöra
— 31 —
Anledning
sigh anhängzligh giordt hadhe. Ders. 562.
Ingen stadh skulle the göra sigh anhängzligh.
Ders. 640. thet medh våld icke kunde
in-taghas giorde han genom gunst sigh
anhängz-ligt. Ders. 789.
Anhöra, tr. Åhöra. [T. anhören.] nådigt
anhöra de förslag, som Oss ... andragne äro.
Stjernman Com. 4:183 (1678). Vij... de oss
förestälte högstangelägne ährender i
underdånighet anhört. Riksd. 3: 2123 (1697). Gudz
ord ... vi med största vyrdnat anhöra och
vedertaga börom. Svedberg Sabb. ro 1:743.
Anhörig, adj. Tillhörande. [T. anhörig,
angehörig.] vårt rijke och des anhörige
länder. Stjernman Com. 3:514 (1667). the til
diæten anhörige ting. U. Hjärne Surbr. 84.
Niflunga Sagan ... är ett anhörigt
sammanhang til förbemälta verck. Peringskiöld
Vilk. tillegnan.
Anhörighet, f. Slägt, det tänkesättet
bibehöll sig ofta inom hela anhörigheter lägg
efter lägg. Celsius 1 Kyrk. 420. Konungen
med dess anhörighet (anhöriga). 2 Kyrk. 65.
Aning, f. Straff. [T. ahndung.] Om en
eder undersåte hade den olyckan at eder
misshaga, så stånde i edert skön at utöfva
emot honom en lagförares skarpaste ahning.
Tessin Bref 1:339. den ena medtjenaren ej,
utan allmän strängaste ahning och efterräfst,
kan vara den andras rof. 2: 95.
Anis, m. Skrifves vanligen anijs
(uttaladt w _).
Ank, n.? Klagan, jemmer. Thola medh
okränckt mod, uthan anck och omanliga
suckan. Stjernhjelm Lycks. är. i intr. Uthi
Venus-Berg och Cupidos lustgårdar vancka
bijstyng för honig sötma, anck för löye. Ders.
3 intr. han fick höra ... een röst, uppfylt
med ank och vee. Leyoncrona 184.
Anka, intr. Klaga. [Mnt. T. anken.] Här
stanckas, anckas, skrijas ach och ai! o vee!
Stjernhjelm Helsepris. Men si! fast jorden
är så skön och högt begåfvad, Så blifver hon
likvist ej utaf allom lofvad, Ty månge anka
på, at hon utaf sig gifver Thet siäle-svåra
guld. Spegel Guds verk 140. man med
skiäl på andras ofog ankar. Tillsl. par. 148.
Anklagelig,adj. Anklagande, hans skarpe
anklaghelighe taal. Schroderus Liv. 885.
Anklageligen, adv. På anklagande sätt,
med beskyllningar. Och nu huru
anklaghe-lighen gåår han medh migh om, medhan han
uthi thenne beskyldning hele mitt lefverne
rörer och angrijper? Schroderus Liv. 729.
Anklappa, intr. Klappa på. [T.
anklop-fen ] tå lijfvet är oss som aldrasötast, så
anklappar döden på vår dörr. Schroderus
Hoflef. 70. tu hafver stått för min hjertans
dörr och anklappat. Kegel. 449. effter tu sielff
således förmanar mig, så vil iagh ock bedia,
sökia och anklappa. Ders. 220. Herren Gudh
anklappar hoos menniskiorna medh laghsens
predikan. Casm. 440.
An klefva, intr. Klibba vid. [T. [-ankle-ben.]-] {+ankle-
ben.]+} Hvete ... hafver någhon viscositet eller
een anklefvande fetta medh sigh. Sparman
Sund. sp. 34. man finner på somblige tijdher
i åhret, ... at hånningh på trään anklefvar.
Ders. 101.
Ankomma, tr. [T. ankommen.] 1.
Påkomma. kunne wij föge sware tig till opå
thenne tijdh, för myket annet bekymber
skuld, som oss dagligen ankommer. Dipl.
Dal. 2:296 (1545). — 2. Komma på, komma
åt. de sina intriguer eller illistiga grep så
hemligen drifva,... at hvarken öfverhet eller
lärare på något sätt dem kunna ankomma.
Svedberg Sver. ol. 10. — 3. Inverka på.
Lufften oss alla ankommer, doch mycket
olijka, effter hvars och ens egenteliga
beskaffenhet och natur. Lindestolpe Fross. 17.
Ankost, m. 1. Virke till
landtbruksredskap. Majus. Hugges allehanda ankostar.
Brahe Oecon. 107. Hugg ankoster eller
byggevärke uthi kråkonedanet. Colerus
1:135. — 2. Redskap. Se under
Slögde-liga.
Anlaga, f. Pålaga, skatt. [T. antage.]
en almen anlaga på spannemåhl. A.
Oxenstjerna (HSH 37:273).
Anlanga, intr. [T. anlangen.] 1.
Anhålla, anmoda. Rådet och menighethen åff
Lubcka haffua ... mett theris förskickade oss
besögt och anlangat vm någhen fienttlig
an-tastning emoth the Hollendere. Gust. 1 reg.
8: 215. han ... vnderdånligenn anlanget och
begäret thet wij wille göre honom någen
hielp. Thyselius Handl. 2:221 (1544). hwar
wårt ridderskap och menige adell aff wår
stadhollere ... vm någen hielp kräfde eller
anlangede blifva. Stjernman Riksd. 1:169
(1540). — 2. Angå. hvad hvart och ett
embete uthi synnerheet anlangar. Stjernman
Com. 1:782 (1621). när nogre sacher kunne
förefalle, som them ahnlange eller emot them
ähre, huilche hoff och krigzartichlarne ähre
vndergifne. HSH 27:27 (1563).
Anlangan, f. Anhållan. Såå haffwe wij
gunsteligenn ... anseet hans anlangenn.
Thyselius Handl. 2:221 (1544).
Anleda, tr. 1. Leda, föranleda, förleda.
så måste ... Gen. Gouverneuren effter
handen genom tiänlige remonstrationer och
mo-tiver invåhnernès humeur därtill lämpa och
anleeda. Landt. instr 292 (1680). Soldaten
(kan genom att på en gång utfå hela
lego-summan) blifva anledd till slämmerij och
drickenskap. HSH 31:211 (1666). vi varde
retade och anledde til synd. Svedberg
Catech. 484. — 2. Handleda, vägleda,
an-leda ungdommen i christeliga lärdommar och
goda seder. Botin Hem. 2:114.
Anledning, f. Anvisning, ledning,
handledning. [T. anleitung.] iag hafver nyttiat
och effterfölgt mångas anledning. Spegel
Guds verk 6. en ... Svensk Ordabok ... then
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
