Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anlända ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anlända
— 33 —
Annämlig
land. the anladhe (med skeppen) til öön
Bachium. Schroderus Liv. 601. Fartyget,
för små klippor skull vid landet, ei kunde
anlägga. Malmborg 589.
Anlända, intr. Lägga i land. [T.
an-landen, anländen.] achtade han sig thet
mästa han kunde, at han landet undvika
måtte och icke någorstädes anlända.
Peringskiöld Heimskr. 1: 499. en troup ... (skulle)
berijda stranden och hindra, att fienden ...
måtte kunna anlända. HSH 35: 303 (1656).
Anlöpa, intr. [T. anlaufen.] 1. Göra
anlopp, anfall. Lät... uppå muren medh
stormstocken anlöpa. Schroderus Liv. 599.
— 2. Aflöpa. the ogudachtigas högmodh illa
anlöpa skal (råka illa ut, T. schlecht
anlaufen). Schroderus Kors. 469.
Anmoda, tr. 1. Uppmana att antaga
något, begära något af någon. [Mnt.
an-moden; T. anmuthen.] Wij vele . . . ingen
af ständerna ... någon annan religion anten
medh låckande eller trugande anmoda eller
påbiudha. Stjernman Riksd. 1:653 (1611).
de icke annadt, än det som skäligt och
höfligit är, biuda eller anmoda. Civ. instr. 32
(1618). man tracterer saken så, och anmodar
hennes Kongl. Maij:tt sådhan flättia, ded vij
skemmas att hörat, sedan vedertagat och
be-villiadt. A. Oxenstjerna (HSH 35: 206).
denne gesandter något hafver på Kongens j
Pålandh vägner att anmodha. Dens. (HSH
26:124). — 2. Tillämna, tillbjuda, erbjuda.
hvar och intet fiendteligit kunne detta
konungariket anmodas. Stjernman Riksd. bih.
274 (1610). (Förut på samma ställe begagnas
tillbjuda liktydigt med anmoda: "der
emedlertid någon ytterligare fiendskap ville detta
vårt konungarike tilbiudas".) Sverige
an-modes en tractat. A. Oxenstjerna (HSH
27:173).
Anmodan, f. Begäran. Konungh Gustaff
bevilliade them Lübeskom theras anmodan.
Girs Gust. 1 kr. 48.
Anmodig, adj. Behaglig, intagande. [T.
anmuthig.] Qvinfolckens skapnat är utaff
naturen uthi theras klagelighe affecter fast
anmodigare än som eliest, och kunne tå
snarare än i annan måtto beveka och vinna
männernas hierta. Schroderus Liv. 371.
Alt är anmodigt, alt i skönsta fägring står.
U. rudensköld 364.
Anmodigt, adv. Angenämt. Fast ljuflig
andas nu de friska roosers mund, Dock så
an-modigt ey som heela Edens lund.
Columbus Poet. skr. A 2 a.
Anmodning, f. Anmaning, uppmaning.
de väl märkte deras värf vara intet annat, än
anmodning til affall. Girs Joh. 3 kr. 12.
Anmäla, tr. Måla. een prest medh een
öpin boock, dher uthi stod anmålat it hierta.
HSH 22: 245 (1650).
Anmäting, f. Handlingen att tillmäta
sig rätt till något, anspråk. [T. anmaszung.]
Begärandes ther hoos, at ther han (kon.
Kristian) någon landzort inne hade ... ifrån
de Danska, the Svenska tå ville tilhielpa at
slå honom ther ifrån igen föruthan någon
anmäting til samma landzort. Girs Gust. 1
kr. 129.
Annagla, tr. Fastnagla. [T. annageln.]
Ach hoo haar annaglat (pä korset) then
mäch-tiga hand, Som himmelens gåfvor uthdeelar
Och löste up diefvule.ns band. Amnelius133.
Annan, räkneord. Hwar nu någhor talar
medh tungomål, thet göre han sielff annar,
eller på thet mesta sielff tridie. 1 Cor. 14: 27.
satte them j hechtelse til annan daghen.
Ap. gern. 4: 3. Tå året war omlidhet komo
the til honom på annat året. 1 Mos. 47:18.
Annanhvar, pron. adj. I androhvarjo,
adverbialt: här och hvar, då och då. [Isl.
at öfiruhverju.] Scrifften giffuer oss offta jn
om godha gerningar... I androhuario giffuer
scrifften oss åter troona jn. L. Andreæ A 4 a.
Annars, adv. Annorlunda, thet kan för
(före) afftonen wel annars warda, än thet om
morghonen war. Syr. 18: 26. tu .. . giorde
gerna annars, om icke Laghen wore. Förspr.
till Rom. Ragwald Knaphöffde, hwilken fast
annars til sinnes war, än the konungar som
nest för honom warit hade. O. Petri Kr. 58.
wij äre alle syndare, och är oss omögelighit,
at wij aff oss sielffuom annars wara kunne.
L. Petri 3 Post. 115 b. Thet går väl annars
än man troor. R. Foss 316. Mitt tal’ kan icke
annars än blifva högst ofullkomligt.
Bergklint 189. Annars — annars: på ett
sätt — på annat sätt. Anners haffwe j
vthlaaffwath gönwm edher breff och insigle,
Anners bewise j edher. Gust. 1 reg. 4: 23.
Annat hvart, konj. Antingen. [Isl. annat
hvart, annaÖhvart.] hon är icke then retta
Christi predican ... vthan är annat hwart een
Mosesk predican ... eller ock een vppenbara
dieffuuls predican. L. Petri 2 Post. 38 a.
han annat hvart skulle hafva heela Sverige
in, eller theröfver låta sin hals. Kr. 75.
Annäm, adj. Angenäm. [T. annehm.]
The liufve Charites ey velat här förmena
Vår ädle Konungin sijn’ gåfvor och præsent,
Ther med hon gör annämt och liuft sitt
regement. Stjernhjelm Fägnesång.
Annämlig, adj. [T. annehmlich.] 1.
Antaglig, mottaglig, lämplig, någon annemblig
condicion. A. Oxenstjerna Bref II: 56u.
en rätt purgation, som är naturen annehmlig
och ens constitution tiänligh. U. Hjärne
Surbr. 37. — 2. Angenäm, begärlig.
Annämlig är hans ankomst. Stjernhjelm
Fångne Cup. 5 intr. om thet än ingen nytta
hade, ... så voro doch blotta beskodningen
(speculatio) i sigh sielf ädel och annämlig.
Arch. B 2 a. Tobaket... af en ovahne är
vordet uthi vårt rijke så gement och
an-nemligt, som thet nu hålles. Stjernman
Com. 3:106 (1662).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
