Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Arm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arm
— 42 —
Arne
armarna och uthi en ring kringhverfva
fiendens krijgzhäär. Ders. 404. Dinocrates stälte
uppå then högre armen fämhundrade
Macedonier, uppå then vänstre the Agrianer. Ders.
455.
Arm, adj. Snål. arm, nisk, parcus,
te-nax. Comenius Tung. index, hielp annat
folk ock medh, och war icke nijtzk och arm.
P. Erici 5:249 a. var han så nidsker och
arm, att han aldrig gaf nogot bort. Verelius
Götr. 28.
Armbåge, m. 1. Liktydigt med Framarm.
niyo alna long, och fyra alna breedh effter ens
manz almbogha (alnen beräknad efter en
mans framarm.) 5 Mos. 3:11. — 2. Aln.
Geometriske Alner, hwilke man Cubitos
kaller, thet är Armebogar. Lælius Res.
1:45. Man finner thär Casiam (Kaneel),
hwilkes blomster wäxer icke höghre än een
Armboga. Ders. 141. Hartbeen var
grufve-ligen växter i längden, nämligen nije
armbogar lång. Schroderus J. M. kr. 164. om
vinteren stiger hon (solen) intet öfver 9
armbogar högt på himmelen. Rudbeck Att.
1: 62.
Arm bössa, f. Fattigbössa. [T. [-armen-biichse.]-] {+armen-
biichse.]+} Then som ... svär och mijsbrukar
Gudz nampn skal böta til the fattiga uthi
armbyssan i kyrckian. Laurelius Kyrkord.
199. fattige krijgsbetiänte, som ... af
Ammi-ralitetets inrättade armbössa understödjas.
Stjernman Riksd. 3:2121 (1693). hvar och
en .. . effter rådh och lägenheet något til
armbyssan, som til theras (de fattiges)
al-moser vidh brunnen opsatt är, medhdelar.
U. Hjärne Surbr. 92.
Armdom, m. Fattigdom, komma uthi
stoor armdom. Phrygius Agon 8. hennes
armdom ... förbyta i rijkedom. Him. lif. 79.
Armelia, f. Armband. Ättebackar ... uti
hvilka stora armelior, kedar och gambla stora
penningar af guld äro än i dag fundna.
Rudbeck Att. 1:239. Lingua nostra Armelior
usurpat pro armillis Latinorum. Ders. 1: 823.
Armflik, m. Se Fläc k ra.
Armfläder, n. Armkrus? Bjefs på
kläd-ningärm? Jag låter hemta mig the bästa
mina kläder, Min nya öronspann, mitt
halsband, armefläder. Kolmodin Qy.sp. 1:118.
Armhus, n. Fattighus. [T. armenhaus.]
Hospitaler och armhuus. händt, instr. 227
(1648).
Armkläde, Armkläde, n. Näsduk.
Armeklädhe, strophium, sudarium,
sudario-lum, reticulum, panniculus, linteolum. —
Näsedwk. Helsingius. Man snyter näsan
medh armklädet eller näseduken. Comenius
Tung. 250. han tårckar af sig svetten i
an-sicktet med ärmeklädet. Modée Fru
Rangsjuk. 5. confect fick hvar och en (vid den
kungl, festmåltiden) sitt armkläde öfverfullt.
Lönbom Hist. märk. 1:21 (1654). —
Sahlstedt (i Critik öfver Tuppen om Sagan,
tr. 1759, s. 7) säger, att benämningen näsduk
utträngt ärmkläde.
Armkrus, Ärmkrus, n. manchete,
handkrus, armkrus. Svedberg Schibb. 283. Hon
lagar, at alt artigt står, Band, kraga, knytning,
ärmekruiis. Lucidor Pp3b.
Armliga, adv. Snålt, njuggt, knussligt.
the intet eller ganska armliga hielpa then
fattiga. L. Petri 2 Post. 194 b. Skrep icke
mykit med orden, ther tu doch armligha tigh
bewijsar medh gerningenne. Sir. bok 4:34.
han haller thet (barnet) så armliga, thet
haffuer icke ena waggo, linda eller örnegåt etc.
P. Erici 1:67 b. han leffde armeligen alle
sine daghàr. A. Laurentii Verld. speg. 202.
Arm lin, n. Handduk. Tvätta dig först
med klaran vin, Och efter tork med hvitt
arme-lin. Sv. Forns. 1:345.
Armling, m. 1. Fattig usling, stackare,
tu äst en armling och iemmerligh menniskia,
och fattigh och blind och nakot. NT 1526
Upp. 3:17. En armling som the fattigha
oför-rettar, är såsom wäta then fruchtena
för-derffuar. Ord. 28:3. Tin Armlingh och
Wäs-ling. Dokt. Simon 6. — 2. Gnidare,
girig-buk. Enom armling ståår icke wel, at han
är rijk. Syr. 14:3. Then man warder
prij-sat som gerna giffuer,... Men om en
armling talar hele stadhen illa. L. Petri Sir.
bok 31:29. (Bib. 1541: karigh vsling.) Then
ock sina ägodelar formerar, och brukar them
icke til sin nödhtorfft och til ähre, han är
en armling. R. Foss 135.
Armod, n. Vedermöda. Hwad armood
och vselheet theet är at wara vnder
diefuul-sens wold. O. Petri 2 Post. Ila.
Armoderi, n. Elände, uselhet. [T. [-ar-mutei.]-] {+ar-
mutei.]+} Til oss senda the (främmande
nationer) sijden grofgrönt... och annat tunt tygh.
Ja rätt armoderij, klatterij, slarfverij. A.
Laurent» Verld. speg. 365.
Arm ryckas, dep. Taga armtag, så kunde
han vähl armryckias med sin stallbroder. J.
Rudbeckius Kon. reg. 415.
Armsmide, n. Armband. Armilla,
arm-smijde. Var. rer. voc. E 8 b. Och iagh toogh
... armsmidhet aff hans arm. 2 Sam. 1:10.
Armspann, n. Armspänne, armband.
armspan. L. Petri Jes. proph. 3:19.
Armriddare, m. Ett slags bakverk. [T.
armeritter.] Arm-Riddar fins ey här, ey heller
någon Munk, Dy bruden vii ey ha på sit bord
sådan prunk. Lucidor E 4 b.
Arm sal ig, adj. Eländig, usel, dålig. [T.
armselig.] O at slijke armsalige qvinnor
be-trachtade, hvad för jemmer och qvaal them
effter thetta lijfvet tilredt är. Schroderus
Albert. 4:326.
Armtyg, n. Till en vapenrustning
hörande skenor, som betäckte armen. Et par
Armtyg med sine Pocklor (bucklor).
Adlersparre Afh. 215.
Arne, m. Spis, eldstad. [Isl. arinn;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
