Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Badstuga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Badstuga
— 45 —
Bakhär
mycket tienlige äre vatnet att kringstäncka.
4:119.
Badstuga, f. Bildl. Stryk (såsom ännu
bastu), blodbad. Han eldede the Suenske
een badstuge heet. En liten Crön. G 4 a.
Stälte sigh så i försått för Erchebispen och
hans hoop ..., beredde them ther en
bad-stugu, vti hwilke the wisseliga så hade
betalat bastulaget, att aldrig hade ett barn af
Erchebispens hoop kommit till Stocholm
igen. Svart Kr. 37. han wille wåga på
them (kättarne) en gammul badstoffuo. L.
Petri Kyrkost. 2 a. För oss skall heela
verlden bäfva, Een blodigh badstugu jagh
uthlofvar. S. Brasck T. krig. B 2 a.
Badstugugång, m. 1. Begagnandet af
bad i badstuga. Han haffuer reest en vägh
så långh, Ty behöffuer han bastugångh.
Messenius Blank. 53. skole alla gästebudh
eller solenne badstufvugånger för
bröllopz-dagen . . . vara uphäfne och affskaffade.
Stjernman Com. 3:259 (1664). — 2. Bildh
Blodbad. Hvilken blodigh bastugugång
ade-len och them förnämste j Sverige var
til-pyntat. Phrygius Föret, till Svarts
Äre-pred. 17.
Badstugukarl, m. Badmästare.
Bal-neator, badhstugukarl. Var. rer. voc. I 4 a.
Badstugukläde, n. Badstughklädhe,
Peri-zonium, subligaculum. Helsingius.
Badstugu piga, f. Badhstughpijgha,
Am-bubaia. Helsingius.
Badstuguqväll, m. Ved sielfva bröllopen
skole först alle badstufveqvällar, som med
process och panqueter anställas, aldeles vara
förbudne. Stjernman Com. 2:389 (1644).
Badstugångsöl, Badstuöl, n.
Gästabud efter badning i badstuga,
bastugångz-öhl samt med begrafningzöhl vele vij aldeles
skole vare och blifve aflyste. Stjernman
Riksd. bih. 239 (1589). stoor öfverflödighet
skeer med bröllopper, barnsöhl, kyrkegångz
och bastuöhl. Ders.
Badstu karl, m. Badare. Doopet är ett
Hundzbadh, och the döpare äre falske
skalck-achtige Bastukarlar. Ernhoffer 47 a.
Badstuman, m. Badare, fältskär. [Isl.
baÖstofumadr.] Tå seer man mykket folk
på engiar slå och skiära, Som ingen annan
drägt än Badstumannen bära, Ty varman
tvingar them at kasta hvar sin tröya Och
låta sig med thet som lättast är benöya.
Spegel Guds verk 169. Badstumannen först
the snottra kroppar (trol. tryckfel för koppor
som 1 uppl. har) varmar Och drager
sedan blod af skulror, ben och armar. Ders.
(1745) 44.
Badstusvale, m. Förrum till badstuga.
kläda af sigh i badstusvalan ock gå så nakot
in i badstugan. Columbus Vitt. 243.
Bftgge> ni. Norrbagge, Norrman, kom
en bagge aff norgie. Gust 1 reg. 2:194.
Han hafver varit Baggom öfvermåttan hädsk.
L. Petri Kr. 39. Kongen i Danmark ...
skulle haffue i sinnedt at belägra Götheborg
med sine Baggar. A. Oxenstjerna Bref
4:
Baggefisk, m. = Baggetorsk? i
Löd-ösa kööp baggafisk om Laurencii (10 augustii).
H. Brasks Calend. (Link. bibi. handl. 1:269).
Baggetorsk, m. Norsk torsk? Gust. 1.
reg. 2: 266.
Baggra, intr. Muddra. [Nid. baggeren;
T. baggern.] inloppet fördiupadt, iämväl och
vidh macht hållet gönom baggrandhe. HSH
35:371 (1659).
Bagn, m. Stam. Truncus, boll (bål),
bagn. Var. rer. voc. R 2 b. (Jfr Bagnved,
ved bestående af oklufna trästumpar,
stubbar, grenar o. d., samt Rietz bagne.)
Baj, n, Boj (tyg). Schroderus Uss.
C 3 a.
Bak, m. Rygg. Vända baken till,
förlita sig på. Hans Nådes Högmächtighet
måtte ... tryggeligen til oss sin bak at wända.
Dipl. Dal. 2:259 (1543).
Bak, prep. Bakom. Tå hooff Abraham
sijn öghon vp, och sågh en wädhur baak sigh.
1 Mos. 22:13. han ståår baak wår wegg.
H. Vis. 2:9. iagh hörde baak migh en dön.
Hes. 3:12. när Timothei häär sågh, at Judas
war baak them, flyydde the. 1 Macc. 5:34.
Bakare, m. Bagare. [Isl. bakari.]
höff-uitzmannen offuer bakarena. 1 Mos. 40: l.
en bakovgn then bakaren heet gör, när han
vthknodhat haffuer. Hos. 7:4.
Bakarebod, f. Bagarbod, lät giffua
honom om daghen itt brödh aff bakarebodhenne
Jer. 37:21.
Bakbord, n. Babord. [Isl. bakbord,
-bordi; Holl. baakboord; T. Backbord.] I
bakbord lemnar jag Nord Cap. Spegel
Guds verk 94.
Bakdant, n. Warnmark 356.
Bakdantan, f. Inghen vill lijdha
bak-dantan och oondt rychte. O. Petri Men.
fall C 3 a. onda tungor och falsk baakdantan.
L. Petri 2 Post. 222 b. förtaal och
baakdantan. P. Erici 2:171 a.
Bakför, prep. Bakom. Boas kom och
ladhe sigh baak för en korn skyyl. Ruth
3: 7. baak för thet berghet Möre. Dom. 7: l.
församladhe sigh Ben Jamins barn baak för
Abner. 2 Sam. 2: 25.
Bakhals, m. Nacke. Cervix, nacke,
baak-hals. Var. rer. voc. A 6 b.
Bakhåll, n. 1. Reserv, reservtrupp.
Christi wår feltöffuerstes bijstånd och
oöffuer-winneliga baakhåld. P. Erici 5: 261 b. —
2. Ryggvärn. de uproriska skulle derigenom
beröfvas alt bakholl och alt det bistånd, som
de hit intil lofvat sig. Ban. 2:460.
Bakhär, m. Bakhåll. Jerobeam giorde
en baakhäär, at han måtte komma baak vppå
them, så at thesse woro framman för Juda,
och baakhären effter them. 2 Krön. 13:13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
