Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Astrild ... - B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Astrild
— 44 —
Badqvast
och andre rum på Stocholms Slott brukes
schall. ^ Hist. bibi. 1:193 (1572).
Astrild, m. Kärleksguden. Ett namn
bildadt af Stjernhjelm utaf Isl. äst, kärlek,
och D. ild, eld. Se ordlista till Here.
Att. Strax at tu kommer j hwset, så bedh
och ropa til Herran. Tob. 11: 7. thet är nu
tu åår, at dyyr tijdh haffuer warit j landena.
1 Mos. 45:6. Hwadh är thenne för en,
at wädhret och haffuet äro honom lydigh?
Matth. 8:27. Tå nu en dagh kom at ElKana
offradhe. / Sam. 1:4. Thetta war nu tridie
reson, at Jesus vppenbaradhes sinom
Lär-iungom. Joh. ev. 21:14.
Avisa, f. Tidning. Hvad haar tu nu för
nytt? Fåår man Adviser köpa? Spegel
Guds verk 63.
Aväxt, m. Hvad som växer på något,
frukt. [Isl. ävöxtr.] Roten hafuer sit
tarf-liga fäste, lagh och vätzka, then hon
ände-längst stammen, alle sijne greenar, löf, biomor
och aväxt til födo och förkofring, utspijsar.
Stjernhjelm Arch. A 3 a.
Axbränna, f. Brandax, sotax. Axebränna
(uredo seu rubigö). Comenius Tung. 52.
Axel haft, f. Axelband, -gehäng. [jfr T.
haft, band.] huggsvärd ganska store, Dem
de i axelhaft på korta kyllrar bore. J. G.
Hallman 82.
Axeljern, n. Dörrjern. dören wendes
på axlaiernen. L. Petri Sal. ord. 26:14.
Axel nyck, m. Axelknyck, axelryckning.
[Isl. hnykkr.] the alt besköna och vrsäkta
medh en wälskan axlenyk. A. Andreæ
Försp. till L. Petri Kyrkost. B la.
Axelspänne, n. Spinter, axlaspenne.
Var. rer. voc. E 8 b.
Axeltaft, n. Axelgehäng. ("Et stykke
taft eller kostbarere tøj af en bred, så lang
at det, når det tages om halsen, når forved
til knæerne." Kalkar Ord.) echarpe,
axle-tafft. Svedberg Schibb. 267.
Axla, tr. Kasta eller draga öfver axlarna.
Ebbe kläder sin kläder på, Och axlar kappan
sin. Sv. forns. 1:220. Och mit paa garden
Ther axlar han skarlach och skin. 2:19. Hon
axlade kappan blåå. Hist. visor 33.
Phari-seen ... badh icke om nådh medh
nedher-slagen öghon, slogh ’ sigh intet för bröstet,
vthan axlar sijn kläder, och medh raakt
hoff-uudh berömer sijn stora heligheet. P. Erici’
2: 229 a.
Axling, m. Till en ryttarerustning
hörande plåt eller bleck af jern, som
nyttjades bak på axeln och gick ner till
armbågen. Kallades äfven Spangerel.
Adlersparre Afh. 215.
B.
Babbe, m. "Liten pilt, barn, gåsse."
Spegel Ord.
Backebränna, f. 1. Brandrost,
sotbrand. hetnar thet förmycket, så blifver ther
aff backebränna och axebränna (uredo seu
rubigö). Comenius Tung. 52. — 2.
Undertiden, tå torra somrar äro, få svinen ondt i
halsen och slås op blädror, hvarigenom de
få svår andedrägt, deras tunga blir brun och
svart, och är denna sjukdom mycket bekant
under namn af backebränna. Dahlman 102.
Backestrek, n. Kindpust. [T. [-backen-streich.]-] {+backen-
streich.]+} Backestrek gaf iag them så feete.
Stjernhjelm Fångne Cup. 9 intr.
Bad, n. Bildl. 1. Strid, blodig strid,
blodbad. Ther hölts itt badh så hett och fast
Föruthan badstufvatn och qvast, Och Dansk’
undfingo dödligh såår. Olfson Christiern
62. — 2. Anfall. En så stark och välbefästad
stad Lär intet tagas in uti det första bad.
Bränder Cleop. 22.
Bada, intr. Utstå hård medfart, slita
ondt. diefflanar ... åstadh komma i Persen
och Grekeland mykit obestånd och förfölielse,
så at huadh som i the land fromt och
gudfruktigt war, moste jw som offtast lijdha och
bada före. Uti. på Dan. 461. För it giffter-
mål moste iagh badha, Ty föres iagh bort...
i boyor. Wivallius 315. Vist är, at tiga
giör fast sällan någon skada, Ther doch mång
stackars rygg för tungan sin får bada.
Runius 2: 81.
Badel, m. Båle, rede i fogelbo. [F.Sv.
badhul.] när the (svanerna) begynna til at
värpa, göra the sigh badlar uthaff rör och
annor stök. Colerus 1:115. När the
(hönorna) villia liggia, skal man bereda them en
badel. 2:198.
Badlakan, n. Amictorium, särck,
badelakan. Var. rer. voc. E 6 a.
Badm(e), m. ? [Jfr Isl. badmr, träd,
skog (av Verelius oriktigt översatt med
"äng" och trol. med denna bet. upptaget av
Spegel, se^SAOB). Rietz bamm, stjelk,
stam.] Ther syntes åkrar noog samt badmar,
teppor, hagar. Spegel Guds verk 116.
Badqvast, m. Qvast af björkris,
hvarmed i badstugor kroppen piskades. [T. [-bade-quast.]-] {+bade-
quast.]+} Til desse badares skilt och
känne-teckn kunne uthängas, brede vid den
vanlige badare taflan, ett bäcken med en upsatt
badeqvast uppå. Stjernman Com. 4:88
(1675). badeqvastar . . . uthi hastigt nödfall
(vid eldsvåda) på en stång bundne och vätte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
