Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bandur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bandur
— 47 —
Bar
Bandur, se Pand ur.
Bane, m. Baneman. the ... sins faders
banar dräpit hadhe. L. Petri Kr. 31. om han
intet dör straxt af skottet, så blir han min
bahne. Missförståndet 70.
Baneman, m. Upphofsman,
gernings-man, en som är skyldig till något. Metius
är banemannen til thetta krijget.
Schroderus Liv. 25. han til thenna våldzgärning var
baneman. Ders. 49. the til thetta mordet
hadhe varit authores och banemän. Pac. 123.
Baner, n. Flagga, vimpel, all
koste-lighen skeps baneer. Es. 2:16. itt skep jfrå
Alexandria . . . vthi hwilkes baneer stoodh
Castor och Pollux. Ap. gern. 28:11.
Banermästare, m. Banerförare.
Signi-fer, banermester, feniko dragare. Var. rer.
voc. C 7 a. Kom och så en hoop folk
vt-dragandes ifrå Stocholm, ther Knut Posse
war baneermestare före. O. Petri Kr. 271.
Banerstake, m. Banerstång, fanstång.
Men her Matteses häst som baneret förde
fööll om kwll, och banere staken gick sönder.
O. Petri Kr. 113.
Banesot, f. Sjukdom, som medför döden.
[Isl. banasött.] Men jag vil alla språken
tala, Som fins på hela jordens klot; När jag
ej orkar, vil jag gala, Ty tysthet är min
banesot. Dalin Vitt. 6:64.
Banevapen, n. Mordsvapen, jngen skal
bära bane wapenn tiil gruffuone. Gust. 1
reg. 10:199.
Banghet, f. Räddhåga, ängslan, theras
hierta i them är svidande och uti stor ångest
och banghet. Svedberg Sabb. ro 2:1478.
Jfr Bånghet.
Banket, Banketera, se Panke t,
Panke t era.
Banketerning, f. Kalasande. Daglige
ruus, uti suus, banketerning och kräslige
gästbod. Stjernhjelm Here. 362.
Banna, tr. 1. Häda, smäda. Huilkin
som bannar sin Gudh, han skal bära sina
synd. 3 Mos 24:15. banna sinom Konung
och sinom Gudh. Es. 8:21. Tu skalt icke
banna tins folcks Öffuersta. Ap. gern. 23: 5.
— 2. Förbanna. Welsigner them som idher
banna. Matth. 5:44. Sij, thet Fikonaträdh,
som tu bannadhe, är förtorkat. Marc. 11:21.
Banna, f. 1. Förebråelse, bannor, een
oförtjent banna. Ord. 26: 2. Bannan biter
ej hål på pannan. Ordspråk. — 2.
Förbannelse. fadhrens welsignelse bygger
barnomen hws, Men modhrennes banna riffuer
them nedher. Syr. 3:11. iagh lät min munn
icke synda, så at han vnskadhe hans (min
fiendes) siäl ena banno. Job 31:30. j skolen
warda til bannor, til vnder, til swäriande och
til skam. Jer. 42:18.
Bann-, Bannsbref, n.
Bannlysnings-bref, bannlysningsbulla, förskräckia folket
medh hefftige mandater och bannbreeff. R.
Foss 220. Sedhan begynte erchebispen läta |
vthgåå bans breff på her Boo Tyra och the
med honom warit hade. o. Petri Kr. 246.
kom påwans bansbreff på honom hijt i
landet. Ders. 281.
Bannsgerning, f. Gerning, som medför,
förtjenar bannlysning, æn thaa at thet ær
bandzgerninga, som allom wetherligit ær
epther kyrkionna Iagh, gonger han wthen
rætt afflösn j closter oc kyrkia. Gust. 1 reg.
1:29. man haller fögho annars än for
banss-gerning, om leekfolks hender tagha ther uppå
(på smörjeisen). O. Petri Sakr. 2a., Så
hadhe han och gripit biscop Hemming i Åbo,
... huilkit... wart rechnat en bans gerning.
Kr. 130. mandråpare medh theras
banzger-ningar. L. Petri Mandr. F 3 b.
Bannskap, m. Förbannande, svordom.
gruffueligh banskap och sweriande. L. Petri
Krön. pred. C 3 b. eedher och banskap.
Kyrkord. 28 a.
Bannsman, m. Bannlyst person. Han
war en bansman, lyst i påwans ban. O. Petri
Kr. 129. Ther bleeff tå han och alle the med
honom höllo vthropadhe för bansmän, och
riket sattes i interdict. Ders. 315. man them
lika som ochristna och bansmän vthskiuter
jfrå församblingen. L. Petri 2 Post. 85 b.
Man haffuer ... pläghat säya om Banzmän,
at iorden vnder them och alt thet the
om-gåås medh, bliffuer medh them ock så j ban.
Mandr. F3b.
Bannsmenniska, f. = Banns man. man
hölt thet så före, at thessa qwinnor
(barnaföderskor) skulle wara orena, och lika som
Bans menniskior. L. Petri Kyrkord. 23 b.
Bannsstraff, n. at hans ande må genom
sådana peen och bansstraff behållen warda.
L. Petri Kyrkord. 33 a.
Bannsätta, tr. Sätta i bann, bannlysa.
bansättia obotferdiga syndare. L. Petri
Kyrkost. 16 b. Laghen ... oss alla bansetter.
1 Post. I 8 a. Församblingen . . . plägadhe
bansettia alla the som medh någhon ogerning
vetterliga beslagna wordo. Falck 103 a.
Bar, adj. 1. Obetäckt, öppen, sion var
baar (isfri) Hund Er. 14 kr. v. 241. — 2.
Ren, idel, lutter, han gör tigh syndena så
söta, at tigh icke annars tycker än thet är
baare hannoghen. L. Petri 2 Post. 167 a.
thet är iw bara sanningen, som Christus sade,
Then migh älskar han håller mijn ord. Ders.
24ib. bahr vinst. Stjernman Com. 1:915
(1625). the haffua warit baraste hungroge,
trötte och anfechtade siälar. P. Erici 2:
178 a. j Påwadomen ingen dagh är, vthan
baart mörker. 2:350 a. baart affguderij. 3:
84 b. göra oss aff thetta liffuet itt bart
hel-uete. 4:24 c. the lata sigh tyckia något wara
... och äro doch bara intet. 5:215 a. Gudh
är bara godheeten. Laurelius Rel. speg.
198. Een baara hutlare rätt ästu. S. Brasck
Ap. gern. I 4 b. Hade I intet kommit
emellan, så tror jag min san, at det blifvit bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
