Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bar
— 48 —
Barksläde
alfvare utaf. C. Gyllenborg Sprätth. 81. —
3. Hel och hållen; adv. helt, fullt upp. icke
hafwe giffwit bönderne någen friiheet på
the-ris skatt, vthan alleneste the som bar fattige
äre. RR 1/a 1544. sin son, then hon baar ung
leffde effter sigh. Schroderus J. M. kr. 60.
theras besoldning och proviant blifver them
richtigt och bart lefvererat. Liv. 268. —
4. Kontant, hvar och en ... contributionen
anten baar erläggia, eller och med quittantzie
aff General räntemästaren tee och clarera
skal. Stjernman Riksd. 2:1070 (1644).
con-tante och bahre penningar. Com. 2:800 (1656).
bare medel och contante penningar. 2: 809.
Bar, n. Barr. granar till tusende tusend
ha bar. Frese 309.
Barbakad, adj. Osadlad, stack han sigh
i hastigheet undan, och kom i blotta kiortelen
uthan hatt på baarbakad häst. Widekindi 56.
Barbast, adv. Eg. barbariskt; grufligt,
ofantligt. Kors! jag är full barbast.
Bellman 2: 27.
Barbe, m(?). En fisk. [T. Barbe, f.]
barbe, mullus, mullinus. Comenius Tung.
index.
Barben, adj. Barbent. [Isl. berbeinn.]
dragh aff skonar, gack baarbeen, wadh öffuer
flodhena. L. Petri Jes. proph. 47:2.
Barberare, m. Fältskär, för nöden är
enom Barberere til at kenna rett the simplicia
eller materialia för än han begynnar til sina
Practica eller til at läkia allehanda såår. B.
Olavi 128 a. The som för lijten tijd än
Barberare varit hafva, äre nu stoore Doctorer.
R. Foss 460. Mester Petter Balberer. Hert.
Carls Slakt. Kk 1 a. Balber. Lind Ord.
en bardberer. Colerus 1:19. Bardberare.
Olfson Christiern 115.
Bard, f(?). Brätte på stormhatt. [Isl.
bard, n.] Jfr Adlersparre Afh. 215.
Bard (a), f. Bila. [Isl. barfa; Mnt. barde.]
sönderhugga altså hans panelewerk med yxer
och barder. Dav. ps. 1536 74: 6.
Bardag, m. Kamp, strid. [Isl. bardagi.]
Eders Kongl. May:t... bivistat bardaga, eller
slag och stridsbuller. Björner Kämp.
(tillegnar^. Krigsman, läcker i mat, är sällan
käcker i bardag. A. Nicander Vitt. 148.
bland bardaga-brak, bland Martis pilar och
uddar. Ders. 261. the aff tappre konungar
uthi godh krigzdisciplin blefvo öfvade och
uthi mången bardaga leek brukade. P. Brask
Puf. 17. Giör hielten segersäll i bardags lek
och striden. C. U. Hjärne 255.
bardags-lekar öfva. Kolmodin Qy. sp. 1:238.
Al-mogen var... begifven på bardags-lek. VAH
1:143.
Bardas, dep. Strida. Sij nu bardas een
emoot åtta! Eurelius Vitt. 92.
Bardeman, m. Krigsman, käcka
bardemän. Dalin Arg. 2, n. 19.
Bard-, Bårdskärare, m. Fältskär,
barberare. [T. bartscherer.] bruke (bardskärer)
ämbetzbrödernes welkor, som är medh
ader-låtende, färske såår at förbinde, eller hår
af-skäre. Skråord. 247 (1571). Skal ingen
Bardskäre vnderstå sigh at förbinde öfuer then
andres band. Ders. 242. then hårde (bölden
i näsan) kan intet fördriffuin warda, vthan
han måtte af Bardskärare vthskäras. B. Olavi
26 b. Huru käär skulle tu haffua en sådana
bardskärare, som tigh en affhuggnan foot eller
hand widersatte oc åter helade? P. Erici
2:10 b. en hielprikan läkiare och bardskärare
wij j honom (Christus) finna skole emoot all
kroppens och siälenes sår och siukdom. 2:
293 a. Bårdskärare, Chirurgus. Helsingius.
Blöta bårdskärare göra rutna såår. Grubb 51.
en godh och flitiger Bårdskärare han haffuer
sina tanckar, sijn sinne och öghon fulnooga
på håårkniffuen och vppå hååren. P. J.
Gothus Sätt att bedja G 6 a.
Bardus, adv. Burdus. [T. bardauz.]
Corpralen ... fordrar här bardus Den fången
få igen, som döljes i ert hus. C. I.
Hall-man 280.
Barfattig, adj. Utfattig, han var en
bar-fattig karl och slätt intet hade at bötha med.
Rääf Ydre 3:159 (1615). Jfr Blottfattig.
Barfjell, n. Bart fjell, naken klippa.
[Isl. berfjall.] the ondas root står på högha
baarfiellet. L. Petri Sir. bok 40:15.
Barfot, m. Barfotamunk. Gråmunkar
... äre syndrade j monga secter, som äre
Barfötter... O. Petri Klöst. A3b.
Barfot, -fött, adj Barfota. [Isl. [-ber-fcettr.]-] {+ber-
fcettr.]+} gå barfoot. O. Petri 2 Post. 52 a.
han gick barfött. 2 Sam. 15:30. Thens
bar-föttes hws. 5 Mos. 25:10. förderffua ... både
vnga och gamla, nakotta och baarfötta. Es.
20: 4.
Barfred, m. Öfverbyggd förstuga,
betäckt gång, svale. Barfre, Förstughu, atrium,
vestibulum, porticus. Helsingius. skall
Bengt Jönsson hafwa en frij ingång mädh
trappo op i barfredz löftet. Dipl. Dal. 3:173
(1555).
Barfött, se Barfot, adj.
Barhjertad, p. adj. Öppenhjertig,
upp-rigtig, oförstäld. Enfaldige, bahrhiertade och
affsöndrade ifrå arga list och illfundigheet.
P. Brask Puf. 295.
Barkarehus, n. Garfveri. Christus Gudz
Son haffuer giordt... graffuena til itt dieffuuls
barkarehws, ther vthi wår orena oc skabbotta
hwdh skal barkas och rensas. P. Erici
2:14 b.
Barkenmejer, m. Dryckeskärl af
obar-kadt björkträ. [Mnt. barkemeier, birkenmeier.
Jfr Grimm Wört.] Gå här i svang stoore
Barkenmeyere, Bullar och Bolkar.
Stjernhjelm Here. 206.
Barkholt, ? slo woghen och syöen
sönder meste delyn hwer there naglæ i
barck-holternæ. Finl. 3ë3 (1508).
Barksläde, m. ? (jfr SAOB), finge aff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
