Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Befingra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befingra
— 55 —
Beifra
aff Herttigh Johann eller the som honom
tilkomme befeijgdede. Fin. handl. 10:81
(1563). the them, som medh them i troon
oeense äre, med allehanda tyrannij ...
för-fölgdt, aff dagatagit och befeigdat hafve. Gust.
Adolf Skr. 144. vår fiende ... oss anfechta
hafver kunnat och befeigda. Ders. 301. Den
hielten ... Som ensam frälste et befägdadt
land. Geisler 382.
Befingra, tr. hon lossar rädas för, At
hon befingras skall, doch ingen henne rör.
Gripenhjelm 304.
Befinna, tr. Erfara, röna, känna. [T.
befinden.] Triton och all hans hiord ... Alle
befinne the mins sons eld i the grundlöse
diupen, Alle så brinna the mitt uthi vatnet
och kölden af älskog. Stjernhjelm Fångne
Cup. 3 intr. Jämmer i hiertat... Skal tu
befinna. Ders.
Beflaggad, p. adj. Försedd med flaggor.
Denna hamn, beflaggad af alla Europas
blandade färger. Ödmann Tal öfver Osbeck 9.
Beflimma, tr. Begabba, bespotta. (Se
F1 i m m a.) man allestädes spotzkeliga
för-achtar, beflimar, och vppå thet höghsta
för-fölier Gudz Ord. P. J. Gothus Sal. 379.
the fromas velgerningar ... offta bliffua icke
aleena fördålda, uthan ock beflimmade. Rel.
art. 397. Christspottare, hvilke haffua
be-flijmmat Gudz uthvalda barn. Fastapred. 272.
Beflita sig, refl. haffua the ... beflijtat
sig (gjort sin flit) bland then meneman her
1 riket medt några tiilhopa dictade stycker
emote oss. Gust. 1 reg. 6:106. Wee them
som om morghonen bittijdha vppe äroj til at
beflijta sigh om (fika efter) dryck. Es. 5:11.
Onias then offuerste Presten,... then sigh
aff vngdom til (om) dygd beflijtat hadhe.
2 Macc. 15:12.
Beflitig, adj. Flitig, ifrig. Thett thu them
på wåre wägna till thett beflijtigiste föreholle
skällt. Fin. handl. 7:208 (1547).
Beflittra, tr. Utsira med flitter, glitter,
grannlåt. [T. beflittern.] Hon var klädd
uppå Fransk, därå alt var brokot och krokot
... Rundt omkring och i ring, ala-mode,
be-flittrat och splittrat. Stjernhjelm Here. 36.
Befluten, p. adj. Kringfluten. Seland,
Falster och the andra befluten land som i
Danmark liggia. O. Petri Kr. 19. Hon
(Skandien) är mäste delen befluten medh
stora Hafvet. Schroderus J. M. kr. företal 5.
Beflytta sig, refl. Flytta. Wijborgz
bor-gere begäre, att Ekenes och Borge skulle
beflyttie sig till Wijborg. Fin. handl. 7: 207
(1547). han sig deden . . . beflyttie skall.
Dipl. Dal. 2:304 (1547).
Befläcka, tr. Fläcka, smutsa, alt klädhe,
och alt skin som medh sådana sädh
befleck-iat är, skal twås medh watn. 3 Mos. 15:17.
Befodra, tr. Fodra. Först stiger Vintren
up, och hela laget hälsar, Befodrad öfver alt
med varma lapskins pälsar. Geisler 378.
Befoga, tr. 1. Hopfoga, sammansätta.
Then store Herre Gud the stora himlabogar
Med sådan, ja med een fast större konst
befogar (än ett urverk). Spegel Guds verk 166.
— 2. Foga, föranstalta. Gud har så befogat
sedan, Ley’net (Carl 12) skulle skynda hem.
Rydelius Vitt. 19. — 3. Befordra, fortskaffa.
Ther han (visen) flygher bort någhorstädhes,
tå sökia the (bina) honom igen och befoghan
til sin boning. L. Paul. Gothus Mon. pac.
125. — 4. Refl. Förfoga sig, begifva sig.
[Mnt. sik bevogen.] anden fullskäär och
reen Sigh befoghar til kroppen igen. Psalmb.
1572 113 b.
Befreda, tr. 1. Beskydda, ledsaga till
skydd, konvojera. [Mnt. bevreden.] styremen
och ledsagere ... skulle theriis skeep wtt och
inn ij hampnernne befredhe. Gust. 1 reg.
2: 264. — 2. Freda, then godhe Gudhen
om-sijdher befredat rijksens gräntzar rundt
om-kringh. HSH 32:298 (1662). När torn och
fasta slått de öfver ända gå, Ho kan befreda
då en låg och nedrig hydda? Frese 13.
högsta angelägenheten fordrar, at skogarne
med all sorgfällighet befredas (mot
svedjande). Stjernman Riksd. 3:2720 (1731).
en konungens gård, hvarest stor skog och
högdjur, endast til öfverhetens tjenst och ro,
befredades. Malmborg 627. I thet försvaren
och befreden emot afvundssiuka och
missgynnare. Svedberg Gram. tillskr. 7.
befreda de Hansiske köpmans flottorna undan
Konung Eriks kryssare. Celsius Er. 14 hist.
189. — 3. Tillfredsställa, bereda frid. Thet
är sannerligen een vichtigh saak, at man kan
sigh moderera och sålunda sitt sinne förnöya
och befredha. Schroderus Hels. beg.
skattk. 158. Eders Maj:t behagat med nåd
emottaga de enskilta förklaringarna af min
tacksamhet; men min egen känsla hafva
dessa icke tillfredsställt: en offentlig
förklaring är det enda, som kan befreda den. A.
G. Silverstolpe Skald, tillegnan. — 4.
Afstänga, afskranka. [T. befrieden, [-befrie-digen.]-] {+befrie-
digen.]+} får ingen, som kommer på en annan
ort utur staden, biuda til at befreda nogot
rum i kyrckian. Laurelius Kyrkord. 439.
Befrediga, tr. Tillfredsställa, förnöja,
godtgöra. [T. befriedigen.] the Tydske
Ryttere ... ähre befredigede för theris
res-tende lön. HSH 36:195 (1579). will nödigt
ware, att E. K. M:tt them (knektarne). . .
med Clede och penninger affbetale och
be-fredighe lather. 36:200. Våre undersåter ...
kunne blifva något skyldige . . . och sedan
til äfventyrs icke kunne eller vele honom
(fordringsegaren) i rättan tijdh befredige.
Stjernman Com. 1: 698 (1617). the som dem
(penningarne) kräfvia icke befredias kunna.
Gust. Adolf Skr. 194.
Befria, tr. Befria sig, refl. 1. Taga till
äkta, gifta sig. [T. sich befreien.] ingen
af bröderna (till Polske konungen) ... skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
