Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Behålla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behålla
— 62 —
Behändig
j behåll jgen. O. Petri 2 Post. 121 b.
skeppen uti hamn och behåld löpa skulle. R.
Ludvigsson 282. Arcken kom i behåld på
det aldrahögsta berg i verlden. U. Hjärne
Anl. 331. gömma dem (ungarne)... i redar,
i hål, i något litet ljuft behåll, der de ha
värme. Thorild 4:211. — B. Beskydd, han
theras herre ville vara Och taga them under
sitt behåld. Hund Er. 14 kr. v. 14. — 4.
Förvaringsställe. Behåll, til at förvara saker
uthi, äre: kistor, skåp, foder, lådor ...
Comenius Tung. 552.
Behålla, tr. 1. Bibehålla, gör hwadh
Konungen budhit haffuer,... så behåller tu
och tine söner en gunstigh Konung. 1 Macc.
2:18. — 2. Bevara, förvara (i minnet). Min
son, behålt mijn ord, och göm mijn bodh
när tigh, Behålt mijn bodh .. . och mijn Lagh.
Ord. 7:1,2. Thetta och annor ting flere, ther
Jason fem Böker aff giordt haffuer, thet achte
wij här på thet kortasta tilhopa dragha ... at
man gerna skulle läsat, och lettare behållat
kunna. 2 Macc. 2:26. — 3. Bevara (vid
lif), skona, tå nu the Egyptier få see tigh,
skola the säya, Thet är hans hustru, och slå
migh j hiäl, och beholla tigh. 1 Mos. 12:12.
Allena Noah bleff behollen, och hwadh medh
honom war j Arkenom. 7:23. then onde
warder behållen in til förderffuelsens dagh.
Job. 21: 30. ther hundradhe vthgå, skola icke
vthan tiyo igen behåldne bliffua. Am. 5: 3.
— 4. Refl. någhre satte sigh vp emoot
Konungens bodh, och hadhe giffuit sigh vthu
städherna, til at vndstinga sigh hemligha j
öknenne, och ther behålla sigh (sätta sig i
säkerhet). 1 Macc. 2: 31. — 5. Behållen
resa, lyckligt öfverstånden, slutad resa.
i ære helbrygdæ vpkommen igen med
behollen reyse. HSH 19:150 (1506). var
Hertig Johan kommen tillbaka ifrån England till
Elfsborg med sin hela skeppsflotta och med
behållen resa. S. Elofsson lio. De kommo
infarandes ... lyckosamligen och med
behållen resa. Dens. 326. vij medh lycke och
behollen reesa, doch icke uthan stor
liffs-fhare, ... äre kompne hijt. Nordin
Krigs-hist. 2:9 (1601).
Behållelig, adj. Som kan behållas,
bibehållas. ær radelegith at wij winleggia oss
at in tagha Hallandt ok Sköne... Hwath
man faar nw med then hasth ær
beholle-legith. Gust. 1 reg. 1:57.
Behållelse, f. Bevarande, frälsning, wij
äröm icke the som oss vndrandragha till
förtapilse, vtan till sielenas behollilse. NT
1526 Ebr. 10:39.
Behäftas, pass. 1. Häktas, fängslas.
ath han then swåre bestricking, therwtinnan
han behefftedt är, mötte löss bliffwa. Gust.
1 reg. 12:235. särdeles rum äro förordnade,
ther the, under tilskickadt • vacht, måghe
blifva behefftade. L. Paul. Gothus Mon.
pac. 824. Ingen handtverckare ... må för
någon skuld eller gerning (som icke är så
criminel, hvarföre han enteligen strax bör
fast tagas) arresteras eller behäfftas.
Stjernman Com. 3:702 (1668). Äre vi här på
mar-gahanda sett bebundne och lika som
behefftade i band och boijor. Svedberg Sabb.
ro 1:71. de skulle med bojor behäftas.
Malmborg 215. — 2. Vara behäftad,
angripas. vij förnimme honom aff
oförmode-lig siukdoms anstöter offta behäfftas. HSH
38: 244 (1636).
Behänd, adj. Behändig; duglig,
förfaren. [T. behend.] Så stoor en skrymtare
och ögnaskalck war han, och så vthur måtton
behend til at giffua sinne skalckheet een
fergho. L. Petri Chr. pina K 5 a. Snäll,
hurtig, stark af krop och mod, behänd och
vijg. Stjernhjelm Jubelsång. Han var
och ingen krigzman behendh. Hund Er.
14 kr. v. 235.
Behänd, f. Behändighet. Thee bruka i
staden för klädnat ludin skin, mäd synnerlig
behänd tilhopafogade. Tempeus 107. som
vågen vände farkosten hit och dit, vi med
mödo och behend fingo regera fockan igen
med des tog och tyg. Lönbom Uppl. 1:70
(1619).
Behändad, p. adj. Kommen till handa,
inhändigad. [T. behanden, behänden.] iderss
budh och scriffuilsse äre oss nu j thesse
näst förlidne dager behendede. Gust. 1 reg.
8:224.
Behändelig, adj. Nära till hands,
o-twede soken är ... mik mikit behendelig och
wälbelägen till mijn gaardh herrsætter
(hvarföre hon begäres till förläning). HSH 24: 22
(1512).
Behändeliga, adv. Behändigt, diäffwulen
som är en fadher til alt bedragerij, lögn och
wilfarelse, haffuer tesse stycke ganska
be-hendeligha vnder stoor heligheet företaghit.
O. Petri Sakr. förord l. the behendeliga
nedertystas. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Kyrkost. B 4 a.
Behändig, adj. 1. Skicklig, förfaren.
weldighe män och wel behendighe medh
boghar. 1 Krön. 9 (8:40). Alle hålla the
swerd, och äro behendighe til strijdz. H.
Vis. 3:8. behendeg opå skiider (skicklig
skidlöpare). Fin. handl. 4:119 (1556). O
förskräckte, behändige och samvetzgranne
Chronikeskriffvare. Phrygius Agon 43.
bliffva aff behändige hoffmästare ... uptuchtat.
3 Likpred. 32. — 2. Fri och ledig,
obehin-drad i sina rörelser; smidig. Christus är
then eende poorten til himmelriket, wäghen
är trång, tw moste wara smaal om tu skal
gåå ther j genom ... Then monga gerningar
henger vppå sich... han kan icke gåå ther
jgenom, Ther fore moste tw wara smaal och
behendoch. O. Petri 1 Post. 95 a.
wijs-heten är allrabehendighast, hon faar och
gåår genom all ting. Vish. 7: 24. — 3. Sinn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
