Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Behändiga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behändiga
— 63 —
Bekaja
rik. Christus hafver sådant mörkt och
for-dolt taal, thet noghot annat haffde jnbära än
som ordhen lydde, och war så behendught,
ath hwar man icke kunde forståth (förstå
det). O. Petri 1 Post. 68 b. — 4. Slug,
listig, en argh skalck ... igenom sin
be-hendiga lögn och falsk löffte löös varder.
R. Foss. 217.
Behändiga, tr. Lemna i handom,
meddela. [T. behändigen.] (han skall) samma
bref vår kära son, ehvar som helst han kan
stadd vara, behändiga. HSH 4:66 (1563).
Hvad elliest nytt kan vara vill man E. F.
N:de eij bemöda medh dett som ordinarie
aviser innehålla, emädan dess communication
E. F. N:de altidh behendigas. Adlersparre
Hist. saml. 1:177 (1641).
Behändighet, f. Slughet, list. somme
tine naboer äre arglistige, Vthi behendigheet
och swick fast dristige. En liten Crön. K
7 b. så bleffue Sveriges rijkes skip ...
genom list och behändigheet... til Danmarck
bortförde. Stjernman Riksd. bih. 84 (1547).
fohr medh en hoop folck för staden ... och
medh behändigheet then förraskade. Girs
Er. 14 kr. 85.
Behöfvas, impers. Migh behöffues at
iagh worde döpt aff tigh. Matth. 3:14.
Behör, n. Tillbehör. [Mnt. behor; T.
behör.] huruledhes en sådan krijgzmacht
medh sitt behör nödtorffteligen kunde
underhållen varda. Gust. Adolf Skr. 215. Mitt
fartyg är ei än med alt behör försedt.
Kolmodin Qv. sp. 2: 512.
Behöra, tr. Tillhöra, tillkomma. [Mnt.
behoren; T. behören.] en troghen och snell
skaffare, then hans herre setter offuer sitt
tienistafolck, at han them j rettan tijdh
giff-uer hwad them behörer. Luc. 12: 42.
Behöring, f. Tillbehör; hvad som är
underlydande. [Mnt. behoringe.] slottet
bliffuer förwaradt medt bygning, värier och
andra behöringer til thess behoff. Gust. 1
reg. 5:84. Cronones gårdh ... med alle æger
och behöringer. 4:189. alle the behöringer
vnder samma huss liggia ... innan stadz och
vthan, som ær bodhar kællare tompther och
annadt e huadt thet helst nempnas kan som
rettelige vnderlyder. 4:373.
Behörlig, adj. Behörig. [Mnt. behorlik.]
täcke henne på behörligt sätt. A.
Oxenstjerna Bref II; 337. där de så fortfara
skole de väl bliffua mötte på behörligt sätt.
Ders. 350. de nödige och högstkräfvande
tarfver, som til regementets behörlige
uth-förande oomgängeligen vara vele.
Stjernman Riksd. 2:1384 (1660).
Behörligen, adv. Behörigen, den punct
om soldatescans contentament förer
behörligen på tractat och om möijeligt ähr till slut.
A. Oxenstjerna Bref II: 418.
Bejaga, -jäga, tr. [Mnt. bejagen.] 1.
Bortjaga, det Svenska krigsfolk... bejägade
honom (Moskoviten) ifrån belägringen. S.
Elofsson 232. — 2. Vinna, erhålla,
åstadkomma. skole wij ventha them (Lifländarne)
tiil gest j Findland eller anderstedis huar
szom helst the mena szig nogot kunna
be-iega her ind på Rijkir. Gust. 1 reg. 10:4.
kunne wij lijdet, atj på någen tijd
tilgören-des måge försökie samme ordinantz (om
köphandeln) och see huadt j ther med
vt-rette och beiage kunne. RR 23/11543.
Bejaka, intr. och tr. 1. Säga ja (till).
strax honom een qvinnesperson tilbiudes,
then han aldrigh tilförenne sedt haffver, ey
heller om henne något hördt, bejakar han
til henne. Schroderus Albert. 2:59. —
2. Bevilja. Her Götstaff hade them theres
bön beiakadt. Svart Kr. 70. then toll som
j förledne år af menige köpstadzmän . ..
samtyckt och beiaket blef. Stjernman Com.
1:365 (1591). Och vardt då på denna resa
bejakat, Att de Danska skulle skeppen
återtaga, Som dem var tagne ifrå. Carl 9 Rimkr.
44. — B. Medgifva, bekräfta. Mathematici
beiaka som offtest, at Saturni och Martis
aspect... så wel iorden som wädret
för-mörkie och förderffue. B. Olavi 101 a.
Bejakelse, f. Samtycke, consensus, thet
är, tvenne personers beiakelse. Leuchowius
2. så kan en regent även så väl medh sitt
rådz och stenders vetskap och samtycke them
(stadgarne) förandra, som han med theres
beiakelse them stichtadt haffver. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 239.
Bejemra, tr. 1. Jemra sig öfver. [T.
bejammern]. han clagett ock beiembrett szin
nöd for oss. Gust. 1 reg. 11:149. moste
vij... beklaga och beiämra vårt mehr än
beklagelige miserable tillståndh.
Adlersparre Hist. saml. 2:378(1681). the hafva
känt och bejämrat syndsens nöd och tunga
börda. Svedberg Sver. ol. 21.. [2. Beklaga.
Läsaren (av ett dylikt poem skulle) knappt
kunna veta öfver hvilket slags olycka man
bör bejemra den lidande.] Leopold [5: 219].
Bek, n Beck. [Isl. bik.] Lind Ord.
Jfr Peck.
Beka, tr. Becka. [Isl. bika.] Gör tigh
en Ark vthaff furoträä,... och beka honom
vthan och innan. 1 Mos. 6:14. Skomakare
beck ... ther the trådhar medh bekat haffua.
B. Olavi 123 a.
Bekaja, tr. 1. Snärja, insnärja, intrassla.
Abraham ... sågh en wädhur baak sigh,
be-kayat medh hornen vthi en törnebuska. 1
Mos. 22:13. then snaara som han haffuer
vthlagt til att fånga en annan medh, ther
warder han sielffuer bekayader vthi. O. Petri
3 Förman. 6. Dödzens snara hadhe bekayat
mig. L. Petri Dav. ps. 116:3. tu intet
angreep uthi bekajade (trassliga, invecklade)
handlingar, föruthan höglärde och försichtige
mäns rådh. Phrygius Agon 14. uthi
be-kaijade saker medhdeela gode rådh. Valet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
