Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bekomlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekomlig
— 65 —
Bektorfva
bryta, Får see thet samma garn (qvinnans
hår) kan all hans kraft beknyta. Spegel
Guds verk 193.
Bekomlig, adj. 1. Åtkomlig, fattlig,
begriplig. äro ock monge aff then Christeliga
läronnes Hoffuudarticlar vthi thenna
vthtol-kada Postillon både kortliga och clarliga
författade, hwilket allom ... bekomlighit är. L.
Petri 1 Post. försp. 11. Jfr Nås in t. —
2. Nyttig, tjenlig, pröffua tigh sielff, at tu
må förfara hwadh tigh j thetta lijffuet är til
skadha,... Ty alt är icke allom bekomlighit.
L. Petri Sir. bok 37:31.
Bekomma, tr. och intr. 1. Komma i
tillfälle till, komma åt. wij haffue
forston-dit edert lagligh forfal ... för huat saka j
kwnne icke wel bekomma ath besökia thetta
möthe. Gust. 1 reg. 4:199. vij för inbyrdis
buller skull icke skole bekomma att göra ...
danmarks rijke hiälp. 5:49. ath han komber
tiil wor nådigiste Frwes kirkegong, om han
thet nagerlunda bekoma kan. 9: 4. så giffue
wij eder tilkenne, atuj haffue her en swår
wtgifft i peninga, så atuj ecke wäll bekoma
kunne skicka tiith någre peninga. 9:177.
monge ... skyndade honom fögho gott til,
ther the thet bekomma kunde. O. Petri
Kr. 227. han icke bekom någon skada göra.
Svart Kr. 51. — 2. Vara nyttig, tjenlig,
lända till förkofran. Såsom thet icke är
gott äta förmykin honigh, sammalund
bekommer icke ther effter ransaka som
för-swårt är. L. Petri Sal. ord. 25: 27. sniö
om sommaren och regn j andztijdhen icke
bekommer. 26:1. the skola äta, och icke
mätte warda, bedriffua bolerij, och thet skal
intet bekomma them (d. v. s. de skola icke
föröka sig). Hos. 4:10. — 3. Vidkomma.
Och är wor willie, attu wilt giffua honum
wårt sinne • tilkenne, Doch så ecke
anner-lunda än aff tin egin persone, så ath thet
ecke i någen mötte bekomber oss. Gust.
1 reg. 9: 8. — 4. Bekomma sig: foga sig,
lämpa sig. war (vår) læglighet sig pa thenne
tiidh ecke så kan bekomma, at ... Gust. 1
reg. 3:325. — 5. Låta bekomma sig: låta
märka, wardt han full medh wredhe offuer
Mardachaj, Men han lät thet intet bekomma
sigh. Esther 5:10. Och lät inthet
erche-bispen sigh bekomma thet för bönderna, at
han wille haffua konung Christiern her in.
O. Petri Kr. 223. En wijs man låter sigh
intet bekomma (gör ej väsen af) hwad han
weet. L. Petri Sal. ord. 12:23.
Bekosta, tr. 1. Kosta, en sådana
bygning them mykit bekosta vii. Gust. 1 reg.
5:103. han haffuer wora welferd låtit sich
så mykit bekosta, at han wille låta ther sitt
lijff före. O. Petri 2 Post. 89 b. — 2.
Förorsaka kostnad, wij edher, then
menigeman j riichit, paa thenne tiidt icke actha
ytthermera bekosta eller betwnga med
be-skathningar. Gust. 1 reg. 2:22.
Bekostning, f. Kostnad, bekostnad.
Hwilken är then aff idher, som wil byggia
itt torn, och icke först sitter och offuerlegger
bekostningen. Luc. 14:28. the ther på
the-ris egien ewentyr och bekostning måga
op-byggia en watnhammar. Gust. 1 reg. 5:103.
Bekraftiga, se Bekräftiga.
Bekrydda, tr. Krydda, tänd vp eelden
at kötet må sudhit warda, och bekrydda thet
wel. Hes. 24:10. Korfvar hvilka the medh
allahanda specerij bekrydda. Sparman
Sund. sp. 87.
Bekräftiga, -kraftiga, tr. Bekräfta, gifva
kraft, stärka, förkofra. [T. bekräftigen.]
Och på thet alt slijkt må bliffua j lengdenne
beständigt oc warachtigt, författar och
be-kräfftigar Öffuerheten thet medh wissa
ordningar och stadgar. L. Petri Kyrkord. försp.
9 b. wij nu medh dette wårt öpne breff dem
(skråna) stadfäste och bekrefftige. Skråord.
177 (1596). then gladha Gudz tjensten,
genom Gudz ord lärd och bekrefftighat. Försp.
till Nah. en mykit nyttig och profitlig
han-dell, rijkit till thet beste, upkomme och
be-krefftiget bliffue. Stjernman Com. 1:114
(1550). theris gamble rååmercke, som
framlidne gamble Konunger... haffwe them medt
theres segeli och breff stadtfäst och
bekraff-tigett. Dipl. Dal. 2:303 (1547). bekrafftigha
Konungens affguderij. Uti. på Dan. 186.
thet är han (talaren), i andeliga mål liksom
i verldsliga, som skall i menigheters hjertan
bekraftiga, nyttiggöra och gifva gerningsdrift
åt hvad den stränga osinnliga tänkaren utredt.
A. G. Silverstolpe (SAH fr. 1796 2:332).
Bekräkta, tr. 1. Inkräkta. [Mnt. [-be-krechten.]-] {+be-
krechten.]+} drotning Margareta gaff sik till
handell oc förliknen med the prydzska om
gotland tha hon förnam at hon ey landit med
makt bekräkta kunne. H. Brask (HSH
13:126). landit var j thet nesta bekrecktad
igen. Gust. 1 reg. 4:202. mann kunde
be-krecthe thet slott inndh. 10:257. Bildl. Om
så wore ath någhor menniskia worde
becräc-tat vthaff någhro misgerning. NT 1526 Gal.
6:1. (Bib. 1541: råkadhe falla j någhon synd.)
gudh becrectar them medh laghen, och låter
the arma menniskior see at the haffua jntit
hållet laghen. O. Petri 1 Post. 35 b. — 2.
Omringa. Och hade han så bekrechtat sina
fiender at the moste geffua sigh honom i
händer, men han lät bedragha sigh med en
falsk dagtingan,... och ther medt gaff han
them löss som han bekrechtat hadhe. O.
Petri Kr. 127.
Bekränka, tr. Kränka. [Mnt. bekrenken.]
bekrencke thöm teres äre och rycthe. HSH
24: 9l(150-) — Part. Bekränkt, kränk.
tycker oss illa wara attj nu på thenna tiidh
skole bekrenckte wara. Gust. 1 reg. 8:253.
Bektorfva, f. Becktorfva. Sodomæ och
Gomorrhæ ... land ligger i bektorffuor och
askohögar. Forsius Esdr. 80.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
