Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bekunnog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bekuntiog
— 66 —
Belanga
Bekunnog, adj. Kunnig, erfaren,
styre-mæn .. . ther wel bekwnnoghe och förfarne
ære till Hollandh. Gust. 1 reg. 3: 342.
Bekyllra, tr. Förse med kyller.
Be-kyllra er barm Mot sablar, pistoler.
Bellman 5:345.
Bekymmer, n. Omsorg, ombesörjande.
Den tredje af CantzlieRåden kan under sitt
bekymber hafva alle Finsche, Est-, Lijf- och
Ingermanlandsche affairer. Civ. instr. 338
(1661).
Bekymmerlig, adj. Bekymmersam,
bedröflig. [T. kiimmerlich.] thenna
bekym-merliga tijden. L. Petri 3 Sänd. A 4 b.
huilkit itt swårt bekymmerligit wesende the
Christne föra på thenna iorden. P. Erici
1:104 a. hagel, krijg, moord, eller annan
bekymmerligin jemmer. P. J. Gothus Rel.
art. 145.
Bekymmersam, adj. 1. Sorgfällig,
omsorgsfull. tå begynte jag med alfvar och
bekymmersam åhoga tenckia på Svenska
skrifarten. Svedberg Försvar 10. huru litet
bekymmersamme vi äre ther om, at öfva oss
i bibelen. Sabb. ro 2:935. bekymmersam
om sit fäderneslands välfärd. J. Werwing
2:134. — 2. Bekymrad. Herburt tyckte illa
om fadrens vrede uppå sigh, och vardt der
utaf mycket bekymmersam. Peringskiöld
Vilk. 300.
Bekymmersamhet, f. Sorgfällighet,
omsorg. Moste ju thet (språket), när thet råkar
i oredo och olag, åter med
bekymmersamhet och beskedelighet uprettas. Svedberg
Schibb. e 2 b. språk, som med tilbörlig
bekymmersamhet rychtade äro. Ders. 421.
Bekymrad, p. adj. 1. Omsorgsfull, ett
om sitt språk bekymrat folck. Svedberg
Schibb. 131. — 2. Upptagen, förhindrad [af
omsorger), besvärad. Konungen war nu så
bekymbrat, att honom ingelunde war belägedt
(lägligt)... någet medh them företage. Svart
Kr. 5. Kongl; May:tt... icke må uti oträngde
måhle öfverluppen och bekymrad blifva.
Stjernman Riksd. 3:2023 (1686).
Bekymrelse, f. Bekymmer. Invertes
an-fechtningar äre hogsens bekymrelser. P. J.
Gothus Rel. art. 314.
Bekänna, tr. 1. Känna, vara bekant
med. (i part.) tagher vth aff idher wij sa och
förstondugha män, the som ibland idhra
slechter bekende {kände, välkände) äro. 5
Mos. 1:13. Så toogh iagh the yppersta aff
idhra slechter, wijsa och bekenda män, och
satte them offuer idher til höffuitzmän. 1:15.
Tag icke lättliga råd af den dig icke bekänd
(bekant) är. Stjernhjelm Here. 287. Medh
henne var Maxmilian väl bekendh. Hund
Er. 14 kr. v. 385. all verlden må blifva
bekänd med hvad osanning mine fiender och
ovänner fara. Gust. Adolf Skr. 192.
Sten-dernes procedurer ähre mig nog bekende.
A. Oxenstjerna Bref II: 244. — 2. Gifva
till känna, så wilie wij bekenna (vittna)
emoot tigh, at wij en vng man när tigh
allena funnet haffue. Sus. 21. Refl. Joseph
bekende sigh för sina brödher. 1 Mos. 45:
l. — 3. Erkänna, han skal bekenna then
okäres son för then förstfödda sonen. 5
Mos. 21:17. — 4. Tillerkänna, j alle szom
edert frelsse wela bekændæ warda, skwle . ..
edher presentera meth idra bestå rostningh.
Gust. 1 reg. 3:318. — 5. Vidkännas en
godtgörelse, vedergälla. the vele bekænne oss
med en mærkelig skænck och årlig tribut.
Gust. 1 reg. 4:197.
Bekännelse, f. 1. Erkännande, ther
vppå (på penningarne) wij eder.. . sende
wora bekennilsze och quittencier. Gust. 1
reg. 7:100. — 2. Vedergällning, han (som
deltagit i ett uppror) skall ... giffue oss til
bekennelsze fem hundradhe mark. Gust. 1
reg. 6:322.
Belabba, tr. Orena, nedsöla. Hvem
kaster bort barnet, när thet är belabbet?
Törnewall A 6 b.
Belack, n. Belackande, at omgås med
andra än de våra, Det vore på sig dra et
faseligt belack. S. Triewald 23.
Belada, -ladda, tr. [T. beladen.] 1.
Lasta. skeppen, aff prouiant beladne.
Schroderus Liv. 436. Skepsflåtter, medh
storm-tygh ... beladne. Ders. — 2. Belasta,
betunga, besvära, wij medt flere fremande
och vtländske szaker beladde äre. RR 22/2
1544. wij äre beladde medh en stoor
siwk-dom. O. Petri 2 Post. 143 b. margfalleligha
synder ... migh nu hardt tryckia och
swår-ligha beladha. P. J. Gothus Bön. h l b.
Sion vår modher är medh en öfvermåttan
stoor sorgh beladd. Forsius Esdr. 146.
hafva de (skrifterna) eljes något fel uti
ela-boration och styl och äre utan art, så
behöfver han (censor librorum) intet beladda
sig med deras rättande. Lönbom Uppl. 3:
108 (1688). — 3. Öfverlästa, beladdadhe
the sigh medh maat och dryck.
Schroderus Liv. 763.
Belanga, tr. [T. belangen.] 1. Angå,
beträffa, harnesk och annadt hwadh
krigx-handell belangar. Svart Kr. 60. the ting,
som wår saligheet belanga. Falck 137 b.
— 2. Träffa, råka. wij icke enckande witthe
(veta), om for:de waare fulmynduge
seninge-budt. .. edher wthij Calmarna belonge. Gust.
1 reg. 2:23. — 3. Bekomma, erhålla, hafwa
... then (egendomen) belanget och förwärfwat.
Gust. 1 reg. 5:88. Såå haffue wij änn nu
jngen endelig swar belangett. 8:255. — 4.
Bedja, anmoda. Och beflita tig attu kunde
koma honum vdj wore tyäniste, som vij
til-forende haffue belangett tiig ther vm. Gust.
1 reg. 8:267. — 5. Anhålla om, begära.
the godemenn i Dansche skola haffua hafft
theris sendebud tiil Lubke, Therföre är wor
kerlige begeren, ati wele giffua oss tilkenna>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
