Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beläglighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beläglighet
— 69 —
Bemärka
bro querna ... för skellenora quern her wid
Stocholm, epther hon bætre oss förr haanden
liggher, och stangabro querner ær clöstret
belegligære. Gust. 1 reg. 3: 344. — 2.
Läglig, lämplig, passande. [Mnt. belegelik.]
tilsammen komme paa nogen beleglig stad
oc tiidh. Gust. 1 reg. 4:42. han warder
kommandes, tå honom så belegelighit warder.
1 Cor. 16:12. söke beläglige land och
plat-zer, ther the sig nare, bärge och nidsättie
kunde. Stjernman Com. 1:141 (1555).
Beläglighet, f. 1. Belägenhet; passande,
fördelaktigt läge. [Mnt. belegelicheit.] ää
hwarest the ridho eller wandrade, thå
be-skodhade the jw alla beleghligheeter i
mar-kenne, med bergh, dalar och sletter. O. Petri
Kr. 79. landets beläglighet. Schroderus
Uss. C 4 a. — 2. Lägenhet, lägligt tillfälle.
Læg tiig och al wijn om ath förhöra om alle
belæglighether. Gust. 1 reg. 1:119. thet är
ecke i mijn belegligheet, eij heller mögeligit,
iach i så kortt tijd komme kan. 5:236. Så
giffue wij eder tilkenne atuj nw aldelis
affer-digett haffue till siös wore orligx skiip, mett
then meste magt, som på thenne tijd vdj wor
beleglighett (råd och lägenhet) är. 9:187. och
(Judas) sökte efter belägligheet, ath han mötte
öffuerantwardha honom (Jesus). NT 1526
Luc. 22:6.
Belägra, tr. 1. Lägra. Om ... någhor
kötzligha beläghrar henne. 4 Mos. 5:13. han
beleghrade henne och åtte itt barn med henne.
O. Petri Kr. 81. — 2. Refl. a) Hafva
samlag. han hade belegratt seg mett szin
feste-mötz frencke. HSH 29:92 (1540). en gifft man
belägrar sig med en gifft kona. Schmedeman
Just. 67 (.1577). b) Lägra sig, slå läger, the
hadhe sigh uppå en fast och välbeläghen ort
beläghrat. Schroderus Liv. 846.
Belägrelse, f. Belägring. Beläghrelse,
Obsidio, obsessio, obsidium. Helsingius.
Belägring, f. Biläger. Bröllop och
belägring. P. Erici 3:50 a.
Belämpa, tr. Lämpa, tingha medh
al-moghen ... ath the wille wara oss behielpuge
... hurw i thet besth mett them belempa
kwnne effter legligheten. Gust. 1 reg. 3:107.
belempe alt gott bland then meneman. 6: 56.
— Refl. wåpnesyn hollis skwlle ... som wår
och rikesens ærende sig belempa på thenna
tijdt. 3:318.
Belämplig, adj. Lämplig, huad tiid
be-lempeligest vore till sadan förhandling.
Gust. 1 reg. 4:13.
Belära, tr. Upplysa, utvisa. [T. belehren.]
månde bisperne ... en sådan förskrifning från
sig giffua som (bilagan) n. 8 belärer. HSH
21:304 (1691).
Beläte, n. Hwars belete (bild på
skattepenningen) och offuerscrifft är thetta? The
sadhe til honom, Keysarens. Matth. 22: 20.
Så som spegelen tagher vthi sigh itt belete,
så tagher ock wårt hierta j sigh Christi kund-
skap. 2 Cor. 3:18 (glossa). itt ganska
liufli-ghit och tröstelighit beläte, hwilket vthaff wår
hiertas taflo aldrigh skulle vthstroket warda.
L. Petri 2 Post. 171 b. itt beläte j en speghel
beskodha. Ders. 230 b.
Belätesnidare, m. Bildhuggare.
Beläte-snidhare, statuarius, hermoglyphus,
simula-crorum sculptor. Helsingius. Statuarius,
belete snidare. Var. rer. voc. D 2 b. en
konstrijk belätesnidare, Phidias vidh nampn.
T. Johannis Cc5b.
Belätestod, f. Bildstod, han skal
sönderslå the beletestodhar. Jer. 43:13.
Belätestormare, m. Bildstormare.
fördrifvit the swermare, Beletestormare och
bulrare. Svart Kr. 124.
Beläteverk, n. Bildverk, the snickare
och timbermän, hwilke . . . snijdha
belete-werck._ Syr. 39 (38:28).
Belöpa, tr. Öfverväxa. den ängen, som
af mossa belöpes. Risingh 10.
Bemanna, tr. 1. Besätta (med manskap).
the bemannadhe festen på berghen. Judith
4: 3. wel bewara och bemanna portanar. O.
Petri Kr. 186. hann bemanner slotthet wäl
mett folck. Gust. 1 reg. 8: 254. bemanne
grentzen med ... dugeligit folk. Fin. handl.
8:170 (1554). — 2. Utrusta, ty lät han utropa
sin svåger, Hertig Magnus, för en konung i
Lifland, bemannade honom med en ansenlig
krigsmackt. Girs Joh. 3»kr. 7. Hertig
Magnus, ... bemannad af storförsten i Ryssland
med fem och tiugu tusend man. Ders. 18.
Bemartla, tr. Martera. (Se Martla,
Martilera.) ängslan Altijdh (skall) din usla
siäl... betvinga, bemartla. U. Hjärne Vitt. 96.
Bemena, intr. Mena. beder iach eder
herredöme ... then (min skrifvelse) i swa god
agth och meningh teckens vnderstonde oc
for-merckie som hon bement oc vtscriffuen är.
(HSH 24:34 (1512.
Bemodra, tr. (af Moder.) Befrukta,
göra fruktsam. Slik alster hafver tå then
Helge And befodrat, Och med sin Gudoms
kraft then öde-iord bemodrat. Spegel Guds
verk 33.
Bemopa, -måpa, tr. = Mopa. Han
(Reinike) tå Fru Giremod (varginnan) uthi
thet sinne ßemåpte. R. Foss 96.
Bemura, tr. Förse med mur, kringmura,
befästa. [T. bemauern.] städhernar äro store
och bemuradhe vp til himmelen. 5 Mos. 1:28.
Bemyrra, tr. Blanda med myrra. the
gåffuo honom bemyrrat wijn dricka. Marc.
15: 23. han then bittra och bemirradhe
kalc-ken för werldennes synder dricka skulle.
P. Erici 1:113 b.
Bemägta sig, refl. Bemägtiga sig. med
een väldiger hand bemächta sig vallade
städer. Leyonstedt 17.
Bemärka, tr. 1. Utmärka, beteckna.
Metallerne ... lijknas huar vidh sin planet:
huarföre the och medh planete-teknen pläga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
