Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bemärklig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bemärklig
— 70 —
Benjuta
bemärkias. Stjernhjelm Arch. C la. —
2. Hafva bemärkelse, betyda. Är icke then
hvijta färga bäst? ... Reenheet, oskyldigheet
sammalund Pläer then bemerkia i all stund.
J. Sigfridi I 6 b. — 3. Refl. Låta b. sig.
låta sig märka, forfare huadt her Söffuerin
Norby haffuer j synneth eller hurw han låter
siig bemerkie. Gust. 1 reg. 3:10. nogra aff
wora swänner . .. sigh flux bemerke lathe
medt en ohöffuisk och olideligh mwndh. 7:1.
han hölt then misstyckio, som han hadhe till
honom, icke lengre inne medh sigh, utan lät
sigh ... uppenbarligen ther medh bemerkia.
L. Petri Kr. 74. låter bemerkia sigh medh
någhot hemligit haat til någhon. Kyrkord.
5 a. medh aflösningen och Herrans Natuard
läte wij oss meer än nogh bemerckia, hwad
lust wij haffue til Gudz rike. 2 Post. 42 b.
Konung Magnus läät så bemerkia sich
som han wille vndtsetia landet. O. Petri
Kr. 133.
Bemärklig, adj. Som har bemärkelse,
betecknande, ord och ordasätt, som äro gode
och mycket bemärkelige. Lindestolpe
Skörb. 55.
Bemästra, tr. Bemästra sig, taga i
besittning. [T. bemeistern.] förnembligaste
deras (Spaniens och Frankrikes) ögnemot
består där uthj att de kunna deste lättare
bemästra Engeland.’ HSH 28:245 (1659).
Ryska Zaren ... acbtar att erhålla dominium
maris balthici och sedan bemästra
siökan-terna af Sverige. 28: 332 (1714). Vår kung
bemästrar Thorn. Geisler 851. Hafvet der
omkring af en ansenlig flotta var bemästrat.
Malmborg 824. — Refl. Gripa. (Nattvakten
skall) sigh bemästra aff dem, som oliudh
åstadhkomma. Stjernman Com. 3: 593 (1667).
Bemöda, tr. Möda, anstränga, besvära.
[T. bemühen.] öfning i vapn och skaft
bemödar ryggen och armar. Stjernhjelm
Here. 180. bemöda sin egen kropp.
Schroderus Hoff. väck. 128. en trött och bemödd
krijgzhäär. Liv. 574. vårt regerings rådh
(skall) på våra vägna intet bemöda eller
bekymbra högbemälte vår faderbroder med
regerings sakerne. Stjernman Riksd. bih.
248 (1597). wij haffue icke varit til sinnes at
bemöda eder medh någen rijkzdagh. K. br.
a8/< 1629. måtte H. K. M:t icke hafva orsaak
undersåterne om flere hielper att bemöda.
Gust. Adolf Skr. 308. så vil ey heller iagh
om thetta ährendet edher flere resor förgäfves
bemödha. Schroderus Liv. 65. tå moste
han bemöda ståthollaren om folck som föra
hans tygh. Hoff. väck. 13. dhe prästmän
som understå sigh att bemöda Hans Kongl.
May.tt emoot Kyrkio-ordningen ... att blifva
hulpne til någon lägenheet. Stjernman
Riksd. 2:1507 (1664). — Refl. tina monga
trolkarlar ibland hwilka tu tigh jfrå tin
vng-dom bemöödt haffuer. Es. 47:12. vi haffde
gerne seth för merchelige rikisins ærende
skyl, atj haffde bemöth eder (gjort er mödan,
omaket att komma) hiit vp at dele med oss
oc vort menige Rikis rad eders godhe rad oc
förnumst. Gust. 1 reg. 1: 97. Badh ... athe
(att de) wille göre wäll... och bemöde sigh
dijth till talls medh henne. Fin. handl. 10:
216 (1593). (Hertig Johan) förskickade strax
sitt sändebud till K. Erich sin broder,
begärandes broderligen att H. K. Maj:t till
Hans Nådes hemkomsts högtid sig bemöde
ville. R. Ludvigsson 262.
Bemöta, tr. 1. Möta. Vår kropp bemöter
der (i himlen) sin fordom trogna siäl.
Ach-relius Vitt. 443. — 2. Mota. öfvervåld
afvärja och bemöta. Stjernman Riksd. 3:
1997 (1686).
Benala sig, refl. Begifva sig, nalkas.
[Mnt. sik benalen. F Sv. nala, nalkas.] at i
strax oförtöffuith werdhens wilie benala eder
hiit tiil oss tiil talssz och mötis. HSH 19:
122 (1506). Hade iach wel strax benalet mich
ther hædhen. 19:123. i acthede eder benale
nedh i landith moth kalmarna. 20:80(1507).
Ther fore bede vj atj vele benale eder till
Vastena till möte med oss. Gust. 1 reg.
1:248. Benåla tich til mina siel och förlossa
henne. Dav. ps. 1536 69:19.
Ben bryta, tr. Rådbråka, stegla. [Isl.
beinbrjöta.] Miuggmördare . . . beenbrytas
(steglas). Comenius Tung. 669.
Benedia, tr. Välsigna. [L. benedicere;
Mht. benedien; T. benedeien.] Benedijet
ware then som kommer j herrans nampn.
NT 1526 Matth. 21:9. titt heligha benedyedhe
nampn. O. Petri Men. fall G 3 a.
Benedig, adj. Benägen. Electus j Aabo
ær wel sielff benedugh tiil ath wara henne
fölgactugh tiil wiborgh. Gust. 1 reg. 2:126.
hwar wij kwnne tiig nogon del tilföghe til
berningh ... ther til skal tw finna oss
gwn-stegh oc benedegh. 4:107.
Benegd, p. adj. Benägen, nogra . .. gode
men, the iak viste eder nåde synnerlige
be-neyde vara. H. Brask (Gust. 1 reg. 2:272).
wij... hade gerne warith benegd tiil ath fly
eder saa mykit som reth ær. Gust. 1 reg.
3: 27. wi... warit eder altiid benegdh tiil thet
bestå. 6:96. hans innerligha hierta är ganska
stoorligha benegdt til idher. NT 1526 2 Cor.
7:15.
Beneka, tr. Neka. både hoffmänn och
knechtter haffue tiidt och offte aff oss
begäret thet wij j wnderdånighet skulle skriffue
for them tiil Hög:te K. M. åm en nådig hielp
. .. huilcket wij them i lengden icke heller
wisthe att beneke. Fin. handl. 4:158 (1556).
thett för:ne hwstrw Barbro medh någen godh
skäll icke kundhe beneke. Hist. handl. 13.
1:183 (1565).
Benjuta, tr. Njuta, tillgodonjuta,
ön-skandes, att de Eders Kongl. Maij:ttz
allernådigste mildheet... beniuta kunde. HSH
31:120 (1662).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
