Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beröja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beröja
— 76 —
Besegling
tagha bortt alt thes (landets) godz, och skal
skinna och beröffua thet. Hes. 29:19. en
röffuare ... öffuerfaller och berööffuar
färdande folck. P. J. Gothus Rel. art. 278.
Beröja, tr. Röja. the berögde och
op-ropade them som för:ne stämpling mäst
åstadt kommet haffua. Gust. 1 reg. 5:53.
the berögde och huru grofweligen han hade
förtalat Konungen. Svart Kr. 172.
Beröka, tr. Röka. [T. beräuchen.]
be-rökie kammaren, så at han bliffuer
välluch-tande. Schroderus Hoff. väck. 114. är
thet sedvenia uthi sombligha landom, at
barnaföderskona henne (hålörten) hoos sigh
hafva, sigh och barnet ther medh at beröckia.
A. Månsson Ört. 131.
Berömma, tr. 1. Med beröm utropa,
förkunna. Elisabeth . . . berömer Mariam
för sin Herres modher. P. Erici 3: 91 a.
— (NT 1526 uppräknar i förspråket berömma
bland de ord, som "wäl skola synas selsyn"
och som anses behöfva förklaring, "för the
eenfållugha skull, så lenge (till dess) the
begynna wänias ther widh".) — Refl. Skryta.
beröma sigh, at the wilia förstöra tin
Helghe-dom. Judith 9: 11. — 2. Omnämna, citera.
[Jfr L. laudare.] Konunga och Höfdinga
Styrelsen .. . skrifven är vel för 400 åhr
til-bakars, althenstund han berömer Ægidium
Romanum, then vid åhr 1280 skrifvit hafver.
Svedberg Schibb. 60.
Berömmelse, f. Skryt, förhäfvelse.
Be-römelse, iactatio, iactitatio, iactantia,
osten-tatio, gloriatio, arrogantia. Helsingius.
Hedhninganar . . . som mitt land intaghet
haffua medh stoor berömelse och hoghmoodh.
Hes. 36:5.
Beröra, tr. 1. Röra, skaka. Herrans
röst berörer öknena. Ps. 29:8. Tu som
iordena haffuer berördt och rempna låtet.
60:4. — Refl. Komma i rörelse, när han
kom in j Hierusalem, berördhe sigh hela
stadhen. NT 1526 Matth. 21:10. — 2. Röra,
antasta. Ären skulle ingelunde beröran
vtan låta faran hwart han kunde. Svart
Kr. 13. — B. Röra, beveka. Tå berördes
Holofernis hierta. Judith 12:16. — 4.
Vidröra, förmäla, berätta. Teslikes warder ock
berordt i wor Swenska Cröneke om ena
gudhinno som när the Latiner kallades Ceres.
O. Petri Kr. 13. Och berörer then Danska
Crönekan om noghra andra konungar. Ders.
19. — 5. Anmäla, anhängiggöra. han
skickar sziith fwlmyndughe sendtningebudt tiil
lubeeck ath beröra szin sack ther j rætthe.
Gust. 1 reg. 2: 133.
Bes, Bess, Biss, n. Gå i bes, löpa
b e s s, biss, vara löpsk. Dee (svinen)
flootas, dee rootas, the gå så i bees. S.
Brasck Förl. sonen K 4 a. nu, sedan denna
bängeln börjat löpa bess efter henne, skall
I veta hon sätter näsan i vädret. C.
Gyllenborg Sprätth. 15. Bedragare, vill du då stedze
löpa biss? ... och glömsker eij besinna Hvad
troo du låfvat har din enda hulda qvinna?
Düben Pulp. 9. Löpa i biss. Lind Ord.
Besa, intr. Kesa. (Se Rietz.) kon besår
1 språng som en hjort, med svansen i krom,
endast för en liten fluga, som hvarken kan
sticka eller bita henne. Linné Tal om ins.
18. Det gick just som då fä för bromsar
börja besa. Livin 126.
Bese, tr. 1. Se, se efter. I ären speyare,
och ären kompne til at besee huarest landet
är öpet. 1 Mos. 42:9. Tå sende Judas
speyare tijt, och lät besee huru starcke
fien-danar woro. 1 Macc. 5: 38. Herrans öghon
äro mykit klarare än solen, och besee alt
grant hwadh menniskionar göra. L. Petri
Sir. bok 23:28. — 2. Betrakta, skärskåda,
tillse, på thet wij här må komma på then
rätta grunden ... skole wij först besee noghor
ordh som Evangelisten scriffuar. O. Petri
2 Post. 38 a. Så wilie wij nw besee hwadh
lärdom oss här giffuin warder. Ders. 33 b.
3. Se till, ombesörja, thet första iagh
haffuer beseedt mijn ärende. Philipp. 2:23.
(Öfv. 1882: så snart jag fått se, huru det
går med mig.) — 4. Besöka. Dina Leas
dotter... gick vth til at besee thes landzens
döttrar. 1 Mos. 34:1. Tå sende Saul bodh
til at besee Dauid. 1 Sam. 19:15. — 5.
Förse, wile wij saa bese eder hær j landeth
med tiilbörlige förlæninger. Gust 1 reg. 1:96.
Besegla, tr. 1. Försegla. Och tu Daniel
fördöl thenna orden, och besigla thenna
scrifftena. Dan. 12:4. skalt tilsluta dörena
effter tigh, och besigla henne medh tin eghen
ring. Bel i Babel 10. Tå gingo the bortt,
och förwaradhe graffuena medh wachtare,
och beseglde stenen. Matth. 27:66. ena
book ... besegld medh siw insigel. Upp.
5:1. — 2. Genom beseglad handling
tillförsäkra. thet wij thorn loffuat oc besigled
haffue. Gust. 1 reg. 6:78.
Beseglad, part. Seglande, snabbseglande.
godh, wäl besegladh Örligx skepp. Gust. 1
reg. 8:251. effter thett samme kraffwell war
vell beseglad, war hann för udtt widt (förut
vid pass) 4 wicker siöös. HSH 2:53 (153 ■).
then Lybiske Boijortt... icke war så
be-segldh, att han kunde fölghe flåthen. Hist.
handl. 13. 1:145 (1564). Reenen (ett skepp)
ähr ille besegelt. 8. 2:88 (1566). ähre sama
schipp inthet tienlige, både för theris
diup-wadighet, så och för the.orsaker, att the fast
gamble schipp och inthet synnerligenn
beseglde ähre. HSH 36: 216 (1579). bygga
tienlige och väl beseeglade farkostar.
Stjernman Com. 4:215 (1679).
Besegling, f. Beseglad skrift,
hand-linger och beszeglinger huilka the sielffue
met oss alle endrectelige samtyckt oc
be-szegelt hade. Gust. 1 reg. 6:218. giffua
them sådana breff och besegling som the
begärade. Svart Kr. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
