Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Besigta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Besigta
— 77 —
Beskansa
Besigta, tr. och intr. Undersöka,
besiktiga. [T. besichten.] en byggiemestare, som
tess förstondh hadhe och besiktha kunne
huarest lägligiste wore en graff wpkasta. Fin.
handl. 2:261 (1547). haffuer besichtet
lägenheter iffrå Wiborgh til Nyen. 3:233 (1555).
besichte och förfare vm alle thenne slåtzens
wnstender och lägenhether. 3:237 (1555).
låta skåda och besigta sin dotters Mariæ af
Hertig Carl utlofvade och bebrefvade
lifge-dings stycker. S. Elofsson 225.
Besilfra, tr. Försilfra. [T. besilbern.]
j skolen ohelgha idhra besilffwradha
affgu-dhar. Es. 30: 22.
Besinna, tr. Inse, förstå, fatta. Söffuerin
norby schulle haffua seendt danmarkis riichis
raadt ith breff wij honum tilscriffuit hadhe ...
kwnnom wij icke besynna huadt breff thet
schulle wara. Gust. 1 reg. 2:45. the haffua
wnuikit oc giffuit sig in thil Danmark, huad
the ther actha att skaffa kunne wij ey
fulleliga besynne. 6:106. O huru lustigh äro all
hans werck, ändoch man som noghast kan
besinna ena gnisto ther aff. Syr. 43 (42: 23).
så oforstondige och oforfarne j scrifftenne at
wij intit besinna kunne vtan vthlegning och
forclaring. O. Petri 2 Post. 85 b.
Besinnelse, f. Öfvervägande, til theris
(ärendenas) yterligare besinnilse görss väl
behoff att vij medt rijkesens rådt komme til
samman. Gust. 1 reg. 5:89.
Besira, tr. Sira, utsira. [T. bezieren,]
den högedle, välborne och med alla adeliga
dygder rijkeligen bezirade jungfrun.
Wexi-onius Vitt. 406.
Besitta, tr. och intr. 1. Sitta på, i. iagh
... bliffuer werdigh til at besittia mins
Fa-dhers Stool. L. Petri Sal. vish. 9:12. han
efter sin fader skulle närmast vara att
be-sittja konungasätet. S. Elofsson 185. att
man kan besittia sin häst och styra sin
glaf-wen. Brahe Oecon. 10. Häradzhöfdingarne
besittia rätten uthi egne persohner.
Stjernman Riksd. 2:1481 (1664). Jfr B i sitta. —
2. Sitta. Rådett bleff besittiendes att
ran-sacka och ende allahanda sacker allt intill
mörckan kom. HSH 2:7 (1522). wij haffuom
en sådana öfuerstaprest, som besitiandes är
på höghre sidhon maiestatennes stools j
himmelen. NT 1526 Ebr. 8:1. Giff migh
Wijs-hetena, som besittiandes är widh tin Stool.
L. Petri Sal. vish. 9:4. Fästningaringen
moste vara skickat effter fingren, skal han
annars ther på besittiandes bliffua. T.
Johannis P7a. — 3. Bo, vara bosatt; bebo.
en daghakarl then ingenstädz besittiande
(bofast) är. Syr. 37:14. the som vidh almenne
vägherne besittiandes och boendes äre.
Stjernman Com. 1:175 (1561). theras land,
ther vthi the besitiandes woro. P. Erici 6:
134 a. Then til Jerusalem sägher, War besittin
(bebodd), Och til Juda städher, Warer bygde.
Es. 44:26. — 4. Besätta. Kongl. M:tt haff-
uer latidt medh bönder besittie en part aff
the nys vptagne affuelsgårder. HSH 27:2
(1561). then besitne (af djefvulen besatte)
wort helbröghda giordher. NT 1526 Luc. 8:36.
Besk, adj. Bitter. Icke giffuer een kella
aff itt holl (hål) bådhe sött och beeskt watn?
Jac. 3: il. wor fiende besk är oss så hesk.
Psalmb. 1536 27.
Beskada, -skadiga, tr. Skada, tillfoga
skada. [T. beschaden, beschädigen.]
be-skade tiil liff eller godz. Gust. 1 reg. 10:50.
han (Ryssen) hafver måst till evig tid släppa
dhe roofhuus, therutur han oss tillförende
beskadat hafver. Gust. Adolf Skr. 178.
rijket i een eller annor måtto at beskada.
Stjernman Com. 2:112 (1638). Ju meera
som man the orena kroppar bespijsar, ju meer
beskadigar man them. Sparman Sund. sp.
279. man moste uthi henne (hvilan) ett mått
hafva, så framt at hon ens hälsa icke
be-skadigha skal. Ders. 321.
Beskaffa, tr. och intr. 1. Skaffa, anskaffa.
han szådana (förnödenheter) beskaffar oss jn
j landhit. Gust. 1 reg. 8: 260. tu skulle
be-skaffe oss en hoop siöfarit folk. 8: 348.
Be-skaffer och besteller gråterskor. Jer. 9:17.
— 2. Bereda, åstadkomma, beskaffa früd
och rolighett. Gust. 1 reg. 6:160. wele j
gerna beskaffa, att oss skall skee rett. 8: 282.
O huru stoort är thet godha som tu ...
bescaffat for menniskiors barnom. Dav. ps.
1536 31:20. huar udi Engeland ingen
for-deel står till att beskaffe. Stjernman Com.
1:109 (1550). — 3. Uträtta, utföra, wij her
til dags hafft haffue ther så granna act vppå,
at han j then motton (K. Kristiern i försöket
att väcka ovänskap mellan Sverige och
Danmark) intit haffuer kunnit beskaffa. Gust. 1
reg. 8: 51. haffuer giort k. Christiern ...
sa-dana motstond och affbrek at han icke haffuer
kunnit beskaffa sin wilia. 8: 73. Tå skal han
förgrymma sigh emoot thet helgha Förbundet,
och skal beskaffat (utföra, verkställa det,
neml. förgrymmandet). Dan. 11:30. — 4.
Befordra. Thesses kroppar beskaffadhe
Tobias til begrafning. Tob. 1:21. — 5. Skaffa
(med), befatta sig (med), beswärligit är,
al-tijd haffwe så mykit beskaffa med myntet.
RR ®/7 1544. en werldzligh Domare moste
låta sigh nöya medh thet han hörer och seer,
och haffuer widhare medh ingen ting beskaffa.
L. Petri 2 Post. 177 a. Sedhan hadhe man
uthi nijo daghar at beskaffa medh gudztienst
och offer. Schroderus Liv. 695.
Beskafva, tr. Öfverskafva, öfverskrapa.
[T. beschaben.] om samma citron tempereras
och beskafves medh sucker, ... blifver hon
magan beqvem. Schroderus Pac. 56.
Beskansa, tr. [T. beschanzen.] 1.
Kring-skansa, belägra, kom NebucadNezar... med
all sin häär emoot Jerusalem och beladhe
honom, och beskantzadhe honom alt om
kring. Jer. 52:4. beskantsade och besköt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
