Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beskedliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskedliga
— 79 —
Beskria
Girs Joh. 3 kr. 80. en beskedelig karl, som
sine stycker förstår. A. Oxenstjerna (HSH
29:289). — 8. Bestämd, afgörande, forfara
(åstadkomma)... på all ærande en god
be-skedeligh enda. Gust. 1 reg. 4:174. — 4.
Ordentlig, noggrann, en clar och beskedelig
regenskap. Fin. handl. 1: 239 (1542).
hollen-dis ther vdöffwer gode och beskedelige
Register, så att wij måge wete, hwart wåre
peninger bliffwe. 7:121 (1544). wij måtte
bekomme enn clar och beskedeligh
wnderuis-ning huru skatten wtgiörs wdj alle partzeler.
4:176 (1556). hölle beskedelige och klare
domböker. RR 29/» 1546. — 5. Tydlig,
begriplig. lärdomen (läran) är reen, wiss, claar
och beskedeligh. Falck 149 b. — 6.
Blygsam, anspråkslös. Landzfolket sågh honom
vara så beskedeligh, at han thet konungzlighe
nampnet icke ville antagha, och at uthi
honom var ingen ståltheet. Schroderus Liv.
329.
Beskedliga, adv. Tydligt, klart, skal
Predicaren ... läsat så ther vthaff (ur boken)
longsambliga och beskedeliga, så at bådhe
vng och gammal må görligha förnimmat. L.
Petri Kyrkord. loa.
Beskedlighet, f. 1. Förstånd, urskilning.
thenne boken Machabeorum skal medh
for-nufft läsin och hördt wara, thet är, medh
stoor beskedeligheet och rettan.doom. O.
Petri Sakr. 27 a. Beskedeligheet wil Gudh
haffua bådhe med giffuande och i gen
ta-ghande. Kr. 94. skola eenfallige Predicare
vthi theras förclaring lära haffua och bewijsa
thenna beskedeligheten, at the medh flere
ord thet förhandla, som tyckes någhralunda
wara mörckt och oclart. L. Petri Kyrkord.
10 b. vthi idhra troo läten finnas dygd, och
j dygdenne beskedeligheet, j
beskedelig-hetenne måtteligheet. 2 Pet. 1:5,6. (Öfv.
1882: förståndighet.) tu må behålla godh
rådh, och tin munn weta beskedheligheet.
Ord. 5:2 (Öfv. 1878: så att du följer kloka
råd och dina läppar bevara hvad du har
lärt.) Ingen ting är domarenom så storligen
aff nödene som beskedeligheet, at han veet
när han skal vara sträng, och när han skal
vara mild i laghen. Dom. regi. 25. — 2.
Blygsamhet, et beröm, som hans
beskede-lighet förkastade. Düben Boil. skald, förord.
Beskicka, tr. och intr. [T. beschicken.]
1. Skicka som sändebud, de angelägne
ären-der, hvaruti han var beskickad. Malmborg
610. — 2. Hafva vård om, ombesörja, ordna.
han beskickar hela tabernaklet och alt thet
ther vthi är. 4 Mos. 4:16. Altså wardt Gudz
tienst beskickat. 2 Krön. 35:10. Gudh ...
haffuer beskickat jbland oss försoningen nes
ord. 2 Cor. 5:19. skönia huru kosteligen
och vijsligen the Svenske fordom sit
regemente beskickat hafve. Gust. Adolf Skr. 2.
— 3. Stadga, förordna, vij haffue thet så
beskicket och förordineret. Gust. 1 reg. 5:19.
then ordinantia som beleffwat och beskickat
wart i wår stad Westerårs aff wårt elskelige
rikesens råd. 6:26. thet är itt Testament,
när een dödhsiwk menniskia beskickar om
sina äghodelar. Försp. till N. Test. — 4.
Anställa, förordna. Omsorgen om deras
(vägarnes) vidmakthållande är lemnad ... åt
visse af konungen beskickade personer. J.
Wallenberg 81.
Beskickning, f. Förordning, föreskrift.
biscops hans (Brasks) ordinantia och
beskic-ning( om biskopstionden). Gust. 1 reg. 4: 343.
Beskinna, tr. Skinna, plundra. [Mnt.
beschinden.] The äro wordne til rooff, och
ingen hielpare är, beskinnadhe, och ingen är
som sägher, Få them igen. Es. 42: 22. Een
hård och svårer kung han må allt heeligt
häda, Han må tå folck och iord beskinna
och afkläda. Achrelius Vitt. 368.
Beskita, tr. [Mnt. beschiten; T. [-bescheis-sen.]-] {+bescheis-
sen.]+} 1. Träcka på. Och när tu gick aff
staden uth, Tå beskest tu hvar endest knuut.
Alle bedl. speg. 19. — 2. Bedraga. Man ...
skämmer gått mynt medh kopar bland, Hvar
sig hägnar och om sigh slijter, Then ene
then andra beskijter. R. Foss 219.
Beskjuta, tr. Använda till skjutning,
skjuta med. [Jfr T. beschiessen.] ähre wij
icke heller någet belåtne med then
Jern-slangen her er, thy Bysse skytterne tröste
icke beskiuthe henne efftter hon är noget
oiämpn innan till. Fin. handl. 4:250 (1556).
Beskjutlig, adj. Som kan beskjutas,
fästningers värck, som aff skip beskiutlighe äre.
HSH 35:392 (1671).
Besko, tr. Förse med skor. Jag har dem
(pojkarne)... låtit kläda och besko. Dalin
Vitt. 5: 337.
Beskoren, p. adj. (Rakad.) kalle de
Påln-ske med föracht beskorne Påler. Hert. Carls
slakt. Dd3b. — Uttrycket grundar sig på
den förr bland polackerna gängse (för
väst-europeer och nordbor motbjudande) seden
att på turkiskt vis avraka huvudhåret med
undantag av en tofs på hjässan; jfr det
samtidiga uttalandet hos Webster The white
devil Act II, sc. 1: I scorn him Like a shav’d
Polack.
Beskranka, tr. Omskranka; inskränka,
begränsa. [Mnt. beschranken; T. [-beschrän-ken.]-] {+beschrän-
ken.]+} at dät (Svenska språket) kan med vissa
regler beskranckas, hålla väl en part
ogör-liget. Hermelin A 4 b. lät titt
husbondevälde beskrankas utaf tin Christendoms
utmärkande; dät är, håll honom (tjenaren) för
tin broder i Christo. Dens. E 8 a.
Beskria, intr. och tr. [Mnt. beschrien;
T. beschreien.] 1. Skrika öfver något, klaga
på, öfver, haffuer sommestedis wardit ropat
och bescriyath vtaff predicestolen paa någon
nye lerdom (lära) inkommen i rikit. Gust. 1
reg. 1:254. — 2. Utskrika, utsprida rykte.
j blandt edher wardher beskryiadt wtaff enom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
